Malin Gren Landell är leg. psykolog och leg. psykoterapeut inom barn- och ungdomspsykiatrin. Blyghet och rädslor kan hindra barn i deras inlärning och kompisrelationer. "Orolig och blyg i skolan" handlar om hur man med små medel kan bidra till barnets utveckling och framtid. Intervjuare: Erik Fichtelius (webb-tv).

Allt fler vill studera vidare till speciallärare och specialpedagog, visar nya siffror från Universitets- och högskolerådet.

Genom ett undantag i upphovsrättslagen får bibliotek, efter tillstånd från regeringen, ge exempelvis böcker till personer med funktionshinder. Körfältsskolan i Östersund ansöker nu om ett sådant tillstånd.

Hur kan man stärka elevers självförtroende och få dem att känna tillit till sina egna kroppars förmåga? Kajsa Nuutinen är lärare i idrott och hälsa och fick för några år sedan en klass med en synskadad elev.

Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi hos flerspråkiga elever missförstås ibland som problem att lära sig svenska. Det gör att många elever blir utan det stöd de har rätt till. Därför har Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) tagit fram ett kartläggningsmaterial.

Karlstadmodellen ska minska effekten av en utvecklingsstörning genom att stärka språket. Ett nätverk med familj och lärare engagerar sig i barnets träning.

Fem kommuner har tillsammans med företaget Unikum utvecklat en ny typ av webbverktyg för dessa nya former av stödinsatser. Verktygen gör att barns behov av insatser upptäcks snabbare, att insatser kan sättas in tidigare samt frigör tid för lärare, rektorer och elevhälsoteam till arbete med barnen.

Skolverket kom i augusti ut med nya allmänna råd kring extra anpassning, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Fem kommuner har tillsammans med företaget Unikum utvecklat en ny typ av webbverktyg för dessa nya former av stödinsatser.

Från årsskiftet klassas bristande tillgänglighet som diskriminering. Skolor bör se över sin miljö för att undvika anmälningar, påpekar SPSM.

Fler specialpedagoger, maximalt 25 elever i varje klass, fler gemensamma verktyg och förenklad dokumentation. Det är några punkter på lågstadielärarna Maria Löfqvists och Carina Widerstedts önskelista till politikerna.

Elever med lång och ogiltig frånvaro och ”gråzonselever” är två grupper som är bland de största förlorarna när den kompensatoriska kapaciteten i den svenska skolan försämras, skriver Elisabeth Dahlin, generalsekreterare för Rädda Barnen och Bo Jansson, ordförande i Lärarnas Riksförbund.

– Det var först för tio år sedan som det japanska utbildningsministeriet började uppmärksamma barn med ADHD, autism och inlärningssvårigheter, säger Jiro Ono, professor vid Wakayama university.