Rektorer och specialpedagoger anser att Specialpedagogiska skolmyndighetens kompetens är hög och att myndigheten har den sakkunskap som deras skolor har behov av. Det visar årets kännedomsmätning.

Anton Wigdén, 8 år, har teckenspråket som sitt första språk. En vecka per månad kommer han till Kristinaskolan, som är en teckenspråkig specialskola i Härnösand. Annars går han i Lillsjöskolan i Östersund.

Anpassning efter elevers behov är hög prioritet för Fryshusets högstadieskola i Stockholm. "Jag brukar säga till lärarna: Vi är inga dörrvakter, vi är dörröppnare. En dörrvakt står med armarna i kors och frågar 'kan du det här nu?', säger rektor Madeleine Sahlin.

När elever får kunskap och verktyg kan de göra sina kamrater delaktiga. Det visar en ny studie om samarbetsorienterat lärande med vägledande kamrater.

Kommuner skulle kunna tjäna miljoner på bara några år – genom stödinsatser åt elever för en mindre summa. Det menar bland andra nationalekonomen Ingvar Nilsson i en rapport till regeringen.

Om teknikstöd erbjuds och ett inträde på arbetsmarknaden reduceras från fem år till två år blir de samhällsekonomiska vinsterna drygt 1,3 miljoner kronor. Det vill säga – satsar man 21 000 kronor på teknikstöd för en elev och därmed reducerar ett senare inträde på arbetsmarknaden för eleven med en månad, har man tjänat in de…

Alla borde veta att det sociala klimatet har avgörande betydelse för elevers resultat – men de utbildningsansvariga bryr sig inte tillräckligt om det. Det menar Mara Westling Allodi, professor vid specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Telefonsamtalen mellan en autistisk pojke och hans anhöriga avlyssnades och umgänget drogs in efter att mamman motsatt sig att Torsby kommun tvångsflyttat sonen till ny skola.

Att ett barn som sett sin mamma våldtas ska berätta om det via tolk är uteslutet, men genom leken kan det hemska bearbetas. Det menar specialpedagogen Laila Lindberg som i över 20 år har välkomnat flyktingbarn till sitt lekrum.  

En av de som lämnat sin berättelse är från en förälder som ser behovet av särskilt stöd som centralt, även för de elever i klassen utan diagnos.

#kaosklass. En av de som lämnat sin berättelse, och som Sveriges Radio har fått tillstånd att publicera, är förälder till en son som numera går i en specialinrättad klass med färre elever.

Helt utan förkunskaper sattes hon in som assistent åt flertalet elever med särskilda behov i ett klassrum. Så här berättar en tidigare elevassistent i Ekots fortsatta granskning av stöd i skolan och bristen på speciallärare.