14 procent av Sveriges grundskoleelever har ett åtgärdsprogram. Bland pojkar i år 9 är det så många som 21 procent. Det visar en ny rapport från Skolverket.
Elever med Aspergers syndrom och autism har ett stort behov av att på ett konkret och överskådligt sätt veta vad de ska göra i skolan. Individuella scheman är därför A och O.
Elever som är närvarande på alla lektioner, gör sina läxor och jobbar efter bästa förmåga blir ändå inte godkända. Det är orimligt att ha begreppet underkänd i den obligatoriska skolan, eftersom man inte kan underkänna en elev utan att därmed också underkänna hennes människovärde, skriver två specialpedagoger.
Allt fler barn med autism, asperger och adhd blir hemmasittande långa perioder när det inte fungerar i skolan. Elias från Kolsva är en av dem. "Jag vill ju gå i skolan, man saknar ju själva plugget, man vill ju stimulera sin hjärna", säger han.
Fanny Taaveniku har autism. Hon var bara elva år när hon blev lämnad ensam i ett rum med en bunt uppgifter. "Jag satt i ett rum. De gav mig en äggklocka. För att jag skulle veta när lektionen började och slutade," berättar hon.
Var tredje elev med autism stannar hemma från skolan. Orsaken är inte att skolorna har brist på resurser, utan på att lärarna inte har tillräcklig kunskap om autism och Aspergers syndrom.
Går regeringens förslag igenom är det i princip enbart elever med medicinsk diagnos eller resursstarka föräldrar som får tillgång till särskilt stöd och rätt till ett åtgärdsprogram, skriver Lisa Asp-Onsjö, universitetslektor, Göteborgs universitet.
Det finns frågor som har dykt upp i den uppkomna debatten om resursskolor, och nu när det omedelbara hotet mot försämringar för enskilda elever är undanröjt, bör en mer långsiktig och mångfacetterad diskussion vidta, skriver Tove Lifvendahl.