Lotta Edholm, Stockholms skolborgarråd, är inte orolig över hur barn med stora stödbehov i skolan ska tas omhand i Stockholm, när stödpengarna minskar. Rektorerna har rätt kunskap och pengarna räcker, anser hon.

De barn i Stockholm som behöver allra mest hjälp, har fått allt mindre. De kommunala grundskolorna är idag inte rustade att ta emot de eleverna, konstaterar Allan Scharf, enhetschef på BUP, Barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholm.

Stockholms grundskolerektorer slår nu larm när pengarna till extra skolstöd minskar rejält. Oron kring hur de kommunala skolorna ska ta hand om barnen växer nu bland stadens grundskolerektorer.

Efter att 50 rektorer undertecknade ett protestbrev mot neddragningar av stödet till elever med stora stödbehov lovade kommunalrådet Cecilia Forss (M) att stödet inte skulle dras ned. Nu har en lösning på problemet presenterats för rektorerna.

Regeringen föreslår förlängd skolplikt för elever som inte når målen i grundskolan. Specialpedagogen Marie Gladh är kritisk: "Bland de elever som vi kallar hemmasittare är det många med utmattningssyndrom. För dem skulle det vara ett straff att utsättas för ännu ett år i skolan".

Lunaskolan är en av de fristående skolor som nu ser med stark oro på sin och elevernas framtid, efter att utbildningsnämnden i Stockholm radikalt sänkt stöden till barn med särskilda behov.

Skolornas åtgärdsprogram fungerar som sämst där behoven är som störst. Anledningen till detta är att de skolor som fått ta emot en oproportionerligt stor del av eleverna med särskilda behov ofta är fattiga, skriver läraren Gabriel Guiance.

Ytterligare en förälder har skrivit brev till SvD:s ledarsida om sin situation och oro inför de nedskärningar av stödet till barn med särskilda behov, som utbildningsnämnden i Stockholm beslutat om.

Linus, 14 år, har förlorat sin plats på den enda skola som lyckats ge honom det stöd han behöver. Anledningen är att Stockholm stad nu minskar resurserna till barn med särskilda behov.

Tillgången till speciallärare och specialpedagoger är betydligt högre i kommunala gymnasieskolor än i fristående, visar en färsk forskningsstudie.

Det är åtta gånger större chans att elever i behov av stöd har tillgång till specialpedagogiska insatser på en kommunal gymnasieskola än på en fristående. Det visar en ny, unik forskningsstudie där samtliga gymnasieskolor i Sverige undersökts.

En studie från Stockholms universitet visar att 90 procent av de kommunala gymnasierna erbjuder specialpedagogik medan bara 32 procent av de fristående gör det