När Göran Rydberg började arbeta som assistent på Södertörns folkhögskola för 13 år sedan var han den första dövblinda läraren i Sverige. Känseln är det viktigaste sinnet för Göran Rydberg och hans elever.

– Rektorerna behöver få verktyg för att få dessa elever att hitta tillbaka till skolan. Framförallt handlar det om tidiga insatser, förhållningssätt och bemötande, säger Lena Häägg, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM).

Det är vanligt att rektorer och skolor brister i hur åtgärdsprogram skrivs, vilket leder till att eleverna inte får det stöd de har rätt till.

En familj i Hässleholm som klagade på att deras son fick fel stöd och för lite stöd, fick aldrig sitt klagomål prövat. Skolan dröjde ett halvt år med att skicka deras överklagan vidare.

Skolans resursteam avvecklades lagom till höstterminens start. Nu jäser missnöjet bland personal på kommunens skolor. Samtidigt har två specialpedagoger med nyckelkompetens lämnat Östhammar.

Nyligen tog utbildningsnämnden i Stockholms stad ställning till ett förslag om att sänka verksamhetsstödet till resursskolor med 7 procent för 2013. Detta efter att redan ha sänkt anslagen med 25 procent för årets sista tre månader.

Det kan vara knivigt att skriva och fatta beslut om åtgärdsprogram. Men det finns hjälp att få. Förbundsjuristen Kirsi Piispanen guidar.

Drygt 2,1 miljoner kronor för 2013. Så mycket ger Specialpedagogiska skolmyndigheten till Landskrona, för att göra det möjligt att arbeta med att skapa en skola för alla barn och unga, där deras olika förutsättningar kan tas tillvara och utvecklas.

Samarbete är inte lätt. Skolan bör tänka över vem som deltar i ett samarbete med barnpsykiatrin och socialtjänsten. Ibland är klassläraren mer lämpad än specialpedagogen, visar Camilla Blomqvists avhandling.

Hällsboskolan, statens nationella skola för elever med grav språkstörning, blir kvar i Umeå. Däremot flyttar verksamheterna i Sigtuna till Campus Konradsberg på Kungsholmen i Stockholm.

Barn med läs- och skrivsvårigheter som utvecklar sitt språk genom att läsa högt för sitt husdjur. Det är ett läsfrämjande projekt av totalt 32 som får dela på fem miljoner i bidrag från Kulturrådet.

Tierps skolor anlitar inte logopeder för att utreda om barn med läs- och skrivsvårigheter har dyslexi. – Viktigast är att alla barn oavsett svårigheter får rätt stöd i skolan, säger specialpedagogen Sara Rådbo.