Alla professioner i elevhälsan ska samverka, men premissen måste vara att skolan bedriver undervisning, inte vård. Det skriver specialpedagogerna Helena Wallberg och Maja Lindqvist i en slutreplik i debatten med skolläkaren Josef Milerad.
Regeringen har i år anslagit 1,7 miljarder kronor till fler speciallärare, fler anställda inom elevhälsan och mer läraravlastande personal. Men minst en halv miljard kommer inte att användas. Nu vill skolborgarrådet i Stockholm att villkoren ändras.
När barn har problem med grovmotoriken får det effekter både på inlärning och på sociala relationer – därför beslutade idrotts- och specialläraren Christina Karlsson att screena alla barn inför start i förskoleklass. Och följa upp med daglig träning. Efter fem år är resultatet tydligt: barnen mår bättre.
”Ska vi på allvar knäcka gängkriminaliteten måste politikerna inse att skolan inte bara är en kostnad, utan kanske den mest lönsamma investeringen för ett tryggare samhälle”, skriver Elin Zlatanovski, ämneslärare och specialpedagog.
Liberalerna vill återinföra hjälpklasser för stökiga elever. Förslaget har mött kritik för att vara stigmatiserande. Men eleverna från Göteborgs mest mytomspunna specialklass har en helt annan bild.
Att lära sig mer om enskilda elevers funktionsförmågor genom kollegiehandledning blev ett lyft – relationerna med eleverna förbättrades, och behovet av mindre grupper minskade.
På Lidingö har leken fått en ny betydelse. I ett gemensamt projekt arbetar förskolorna nu systematiskt för att stärka barns språk, kommunikation och samspel – med leken som verktyg. Resultatet är ökad inkludering och tryggare relationer, djupare kompetens hos pedagogerna och lekstarka barn.
Samtliga professioner som ingår i dagens elevhälsoteam är kritiska till regeringens plan att ta bort specialpedagoger från elevhälsan. Men det finns ytterligare en yrkesgrupp som borde få en värdefull EHT-roll: studie- och yrkesvägledarna.