När ska barn med behov av särskilt stöd få den hjälp de har rätt till? Det är inte rektorer och lärare som sätter upp hinder för elevernas utveckling. Det är politiker och tjänstemän, skriver Charlotte Jacobsson, lärare och specialpedagog.

Uppsala har förlorat över 1,3 miljoner kronor i statsbidrag till kommunens gymnasieutbildning för elever med Aspergers syndrom. Orsak: Att inte tillräckligt många bland årets elever kommer från andra kommuner.

Eleverna i samhällsvård ska få stärkta rättigheter och bättre utbildning. Det genom tydligare ansvarsfördelningen och skärpta regler för huvudmännen. Det föreslår en statlig utredning.

– Det är ingen statisk organisation. Man får hela tiden se över den, nya behov uppstår och vi måste möta dem. Nu behöver man göra något för att möta behovet hos andra elever och i andra klasser. En resursomfördelning är sånt som sker på alla skolor runt om i Sverige och i andra klasser, säger…

Det har beskrivits som undret i Nossebro. Skolan som gick från att vara en av de sämsta till en av de allra bästa i landet. Medveten inkludering och tilltro till lärarnas och elevernas kapacitet lyfts fram som viktiga faktorer för framgången.

Vuxna SFI-elever ska inte hänvisas till att läsa barnböcker. Ett nytt bokförlag satsar därför på att ge ut lättlästa böcker med vuxen handling.

Skolinspektionens granskning av skolsituationen för 11 barn med autism och aspergers visar att skolpersonalen saknar fördjupade kunskaper om de enskilda elevernas behov.

Specialläraren Cecilia Eriksson är en av årets Ingvar Lindqvistpristagare. Priset delas ut av Kungliga vetenskapsakademien till lärare i matematik och naturvetenskapliga ämnen.

I tio år pågick en hätsk debatt mellan svenska forskare om diagnosen damp. Nu har specialpedagogen Bo-Lennart Ekström skrivit en avhandling i pedagogik om kontroversen.

Diagnoser är ett instrument för sjukvården, inte för skolan. Det anser Arne Engström, docent i matematikdidaktik. Han är också kritisk mot själva ordet dyskalkyli.

Läraren Frida Norrby vet nu mer exakt hur hon ska bemöta elever med specifika svårigheter i matematik. Hon har gått en kurs om dyskalkyli. Ett område hon tycker bör tas upp mer i lärarutbildningen.

På samma sätt som man kan ha grundläggande läs- och skrivsvårigheter kan man ha grundläggande brister inom den matematiska förmågan. Det menar Ulf Träff, docent i psykologi, som har forskat om matematiksvårigheter i tio år.