Hela det pedagogiska teamet kring en elev med svår synnedsättning eller blindhet behöver öka kunskapen om läromedel. Pedagogerna skapar mycket lärmaterial själva och det finns behov av erfarenhetsutbyte och större tillgång till anpassat material, visar en studie.

Blissanvändare kommunicerar genom att peka på en symbolkarta. Lovisa Jacobsson har producerat ett läromedel om rymden på det unika språket bliss.

Barn som hamnar på sjukhus ska så långt som möjligt få samma undervisning som andra. Det slår den nya skollagen fast. Fyra lärare och en rektor tar hand om eleverna på Akademiska i Uppsala.

Porthälla gymnasium i Partille delar inte upp eleverna efter diagnoser.

– Att arbeta som specialpedagog är en utmaning. Det finns inga färdiga lösningar, säger Anette Ingels, specialpedagog.

Regeringen har tagit emot en utredning om riksgymnasier för elever med funktionsnedsättning. Utredningen föreslår flera nya ansvarsområden för Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM.

Specialpedagogen Sonja Sidenmark på Älvsbyns gymnasium är ensam på 200 gymnasieelever. Ungas behov av speciallärare är stort, men skolan har inte råd att anställa fler.

Stämmer verkligen yrkesrollen med den utbildning man har fått som speciallärare och specialpedagog? Det är en frågeställning i Kerstin Göranssons forskningsprojekt Speciella yrken.

Svenska elevers sämre prestationer i matematik beror i hög utsträckning på att de har fått ta stort ansvar för sitt eget lärande.

Läsplattors och surfplattors stora fördel är att de är så intuitiva jämfört med datorer, anser Sören Henriksen på Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM).

Med hjälp av surfplattor kommer eleverna snabbt i gång med att skriva meningar och knäcka läskoden. Den erfarenheten har man på Snösätraskolan utanför Stockholm.

Surfplattorna och datorerna har landat i klassrummen. Nu börjar den stora utmaningen: att använda dem pedagogiskt. I Mölndal vill specialpedagogerna öppna nya vägar för lärande.