Bredängsskolans satsning på alternativ och kompletterande kommunikation, AKK, stärkte elever med intellektuell funktionsnedsättning. Samtidigt fick personalen nya verktyg för ett gemensamt språk.

Från skrivande och matematik till fysisk lärmiljö och relationsbyggande – här finns de praktiska exemplen som inspirerar till nytänk.

Stressen är hög bland rektorer men trots det trivs de i yrket. Det som stressar Sveriges rektorer mest är för mycket administration och att försöka hjälpa elever i behov av särskilt stöd. Det visar den internationella undersökningen Talis 2024.

Något har gått snett när vi i skolan börjar se på varandra som motståndare i stället för samarbetspartners. Specialläraren Niclas Fohlin varnar för en valrörelse som kommer att föra skolan allt längre ifrån verkliga lösningar.

Nästan var fjärde 15-åring i Sverige har svårt med läsförståelsen – samtidigt brister stödet till dyslektiker i skolan. Under årets Dyslexivecka, med temat ”Alla barns rätt att läsa” berättar 17-åriga Lo Westerman om hur det var att få sin diagnos som tioåring.

Supporting children with special educational needs and disabilities (Send) in England will cost the government an extra £3bn a year by 2029 if the system is not reformed, a think tank has warned.

”Våra vägar korsas i klassrummet.” Så ser två speciallärare och en specialpedagog på deras ­inbördes rollfördelning – nu och i framtiden.

Mette Rovang Johannsen er ny skoleleder på Skolen ved Rønnebær Alle, hvor Helsingør Kommune har samlet alle specialafdelinger.

Regeringen vill ta bort de extra anpassningar som idag ges till elever med särskilda behov och införa separata undervisningsgrupper för eleverna. Ett förslag som inte går hem på Alnöitskolan i Sundsvall.

Diana Storvik tar gärna stora kliv i karriären. De många åren som gymnasielärare ledde till specialpedagogik och skrivande, och vidare till anpassad skola, där ”inget går på rutin”.– Framför allt är det all den här glädjen på anpassad skola. Här vill jag vara, säger hon.

Hur väljer man lärverktyg som fungerar för elever med funktionsnedsättning? Och som fungerar med assisterande lärverktyg? Det gäller att undersöka saken på flera nivåer. Frida Karlsson, rådgivare på SPSM, förklarar.

Ibland räcker det inte att träna på det som är svårt. Då kan digitala lärresurser vara ett komplement. För elever med funktionsnedsättning kan de vara nödvändiga för att utbildningen ska bli tillgänglig.