”Tillgänglighet” har blivit ett modeord inom svensk skola – digitala rättstavningsprogram ska erbjudas, talsyntes och inlästa läromedel. Nivåanpassade uppgifter och texter ska ”möta elevers olika förutsättningar”. Men metoden saknar vetenskaplig grund och kommer leda till enorma kunskapsklyftor när vi förenklar undervisningen för svaga elever, i stället för att låta dem träna mer, skriver Filippa Mannerheim.

Poängen med införandet av extra anpassningar i skollagen 2014 var att kunna ge elever snabb hjälp utan krav på dokumentation och administration. Men än i dag finns osäkerhet kring hur verktyget ska användas – och det dokumenteras utan tvekan i onödan.

För specialläraren Helen Nilsson i Halmstad har ett långvarigt fackligt engagemang lett till att hon blivit ledamot i Sveriges Lärares intresseförening för speciallärare och special­pedagoger.

Hundreds of children with special educational needs (SEN) are completely missing from education in England, analysis suggests.

Från mellanstadiet och uppåt är det i snitt en flicka och två pojkar per klass som får läkemedel för för adhd. Socialstyrelsen bedömde 2022 att mer än var tionde pojke och var tjugonde flicka fått en diagnos, och 75 procent av dem medicinerar, skriver Lisa Kirsebom, frilansande vetenskapsjournalist och moderator.

There are no quick fixes to problems faced by families with children with special educational needs and disabilities, the schools minister has said.

Vi frågade tre specialpedagoger vad de anser om detta senaste utspel från skolministern – och om EHT i stort.

Vi frågade specialpedagoger och speciallärare om digitala verktyg och risken med externa entreprenörer – och om deras drömföreläsare!