Hunden Nelly stöttar upp i klassrummet på Regnbågskolan i Gullspång, där hon spelar memory och snurrar på känslohjul med tassen. Anledningen till att hunden är här är att skapa en trygg miljö och öka motivationen. Eleverna Marvin och Hannes berättar om hur det känns att ha Nelly på plats.

Lindrig intellektuell funktionsnedsättning är den svåraste diagnosen att ställa för en psykolog, och blir det fel kan det få stora konsekvenser. Det menar psykologen Ida Lindblad, som efterlyser nationella riktlinjer för hur diagnosen ska ställas. Detta för att minska risken att barn får fel diagnos och hamnar i fel skolform.

Förlängd tid för uppdraget.

Hon fick Ingvar Lindqvistpriset för att hon gör det svåra självklart – fångar upp alla elever i sina klassrum. Gymnasieläraren Anki Norman ser en lösning på hela skolans problem i sin egen ­strategi: att använda specialpedagogiska verktyg i den ordinarie undervisningen.

SPSM kommer att öppna en ny Hällsboskola för elever med grav språkstörning i Rönninge i Salems kommun utanför Stockholm. Niklas Anderberg, skolchef på SPSM, berättar att den nya skolan öppnar till läsåret 2027/28 under förutsättning att allt löper på som planerat med att bygga om och anpassa lokalerna för vår skolverksamhet.

Specialläraren Cecilia Åkesson är eldsjälen som sprider den hundunderstödda pedagogiken över hela Skåne.

Sociala färdigheter är svåra att bemästra för barn med npf, men Magelungens gymnasium möter problemen i nära samarbete med Karolinska institutet. ”Jag gråter av lycka när jag ser dem springa ut på studenten”, säger läraren Victoria Sundberg.

Forskarna är eniga: Skolan lägger för mycket fokus på diagnoser och för lite på att ta till sig nya rön om npf och anpassad undervisning.

Att låta elever som mår dåligt slippa lektioner kan bidra till att de blir hemmasittare. Julia fick ledigt från enstaka lektioner och ibland en hel dag, men sen var vägen tillbaka nästan omöjlig. När hon gick på mellanstadiet trivdes hon inte och efter att de testat flera åtgärder bestämde skolan att hon fick hoppa över…

Speciallärare och specialpedagoger berättar om hur de balanserar stödbehoven beroende på elevernas mående.

Liberalernas synsätt på specialpedagogik och ”hjälpklasser” riskerar att förstärka orättvisor i skolan i stället för att motverka dem, skriver Thomas Barow, professor i pedagogik och före detta speciallärare.

Alla bitar föll på plats när specialpedagogen Matilda Hasler, ut­över arbetet med elev­hälsan, lärarnas arbetslag och eleverna med särskilda stödbehov, fick uppdraget att starta ett elevråd.