Forskarna är eniga: Skolan lägger för mycket fokus på diagnoser och för lite på att ta till sig nya rön om npf och anpassad undervisning.

Att låta elever som mår dåligt slippa lektioner kan bidra till att de blir hemmasittare. Julia fick ledigt från enstaka lektioner och ibland en hel dag, men sen var vägen tillbaka nästan omöjlig. När hon gick på mellanstadiet trivdes hon inte och efter att de testat flera åtgärder bestämde skolan att hon fick hoppa över…

Speciallärare och specialpedagoger berättar om hur de balanserar stödbehoven beroende på elevernas mående.

Liberalernas synsätt på specialpedagogik och ”hjälpklasser” riskerar att förstärka orättvisor i skolan i stället för att motverka dem, skriver Thomas Barow, professor i pedagogik och före detta speciallärare.

Alla bitar föll på plats när specialpedagogen Matilda Hasler, ut­över arbetet med elev­hälsan, lärarnas arbetslag och eleverna med särskilda stödbehov, fick uppdraget att starta ett elevråd.

För att lösa bristen på speciallärare krävs att 80 procent fler utbildar sig varje år fram till 2038. Men den lösningen skapar nya problem, säger Alicia Eriksson, ordförande för speciallärarnas intresseförening.

När Liberalerna lanserar förslag om “hjälpklasser”, liknande de OBS-klasser som tidigare fanns, ignorerar man vetenskapen. Dessa specialklasser är otroligt resurskrävande, ofta ineffektiva och kommer bli svåra att bemanna med rätt personal, skriver Gunnlaugur Magnússon, professor i pedagogik.

Bara 35 procent av dem som arbetar som speciallärare är behöriga, enligt Skolverket. För att möta behovet fram till år 2038 behöver antalet som påbörjar speciallärarutbildningen öka med 80 procent - det motsvarar en ökning på nästan 400 fler studenter per år.

Unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) löper ökad risk att hamna i utanförskap och destruktiva miljöer. Det visar Attentions nya rapport ”Jag var inte lätt att tycka om”. Rapporten pekar på att detta framför allt beror på bristande stöd i skolan, otydlig samverkan mellan samhällsaktörer och ett system som ofta inte fångar upp unga i tid.…

Kristdemokraterna vill införa screening i första klass för att upptäcka särskilda behov bland elever. KD säger att hjälp ska sättas in utan diagnos, medan Socialdemokraterna menar att problemet främst är brist på resurser i skolan.

18-åriga Astrid blev diagnostiserad med ADHD när hon var tolv år gammal och upplevde att hon hamnade i skuggan av de utåtagerande pojkarna. En ny rapport från riksdagens utbildningsutskott visar att studieresultaten för elever med NPF-diagnoser försämrats under åren 2019-2024 och sämst utveckling har flickorna.