Tio procent av alla barn har en NPF-diagnos. Men en ny granskning visar att två av tre skolor brister när det gäller elever med exempelvis adhd, autism och dyslexi.
Elevhälso-modellen STFL (Systematiskt tillsammans för lärande) blir en angelägenhet för en allt större del av skolpersonalen i Malmö. Snart ska specialpedagoger testa modellen på gruppnivå tillsammans med klasslärare.
Utifrån Skolinspektionens kvalitetskriterier har 22 av de 30 granskade skolorna behov av utveckling inom det granskade området. Iakttagelserna och slutsatserna gäller de 30 verksamheter som har granskats och avser inte att ge en nationell bild av förhållandena. (pdf)
Tillgängliga lärmiljöer i undervisningen är centrala för att elever med funktionsnedsättningar ska få möjlighet till kunskapsutveckling som är likvärdig andra elevers. Granskningen visar att två av tre skolor behöver utveckla sitt arbete med att se till att undervisningen är pedagogiskt tillgänglig för elever med neuropsykiatriska svårigheter.
För första gången har en strid om hjälp till ett autistiskt barn i förskolan blivit en rättsak. Familjen Bengtsson har stämt Österåkers kommun för diskriminering. Det här är berättelsen om Josef, 7 år, som farit illa när kommunen valt sina egna metoder framför experternas.
Nu måste politiker agera på att elever med NPF har sex gånger så stor risk för självmordsförsök eller skada sig själv, jämfört med elever som inte har NPF, säger Suicide Zeros generalsekreterare.”Jag kan ju inte annat än att hålla med faktiskt. Det är ju naturligtvis helt fruktansvärt”, säger skolminister Lotta Edholm (L).
Eskilstuna kommun vill starta en förskoleavdelning anpassad för barn med autism. En av anledningarna är att antalet barn med diagnosen har ökat och det blir svårare att tillgodose de barnens behov.
En tredjedel av alla elever med NPF blir inte behöriga till gymnasiet eftersom de saknar godkända betyg från grundskolan. Hör Zelda Bingert som har tre diagnoser och gick ut grundskolan utan godkända betyg. (webbradio)
Fritidshemmet kan spela roll för elevers delaktighet i åtgärdsprogram. Men det finns organisatoriska hinder, och det krävs struktur, säger Jeanette Åström.
Särskilt stöd tar tid och kraft som man hellre vill lägga på elevinsatser än på snåriga processkartor. Verksamhetsutvecklaren Monika Mattsson guidar mellan risker och möjligheter.