I skolkorridoren och på arbetslagsmötet måste både lagstiftningen och den etiska kompassen sitta i ryggmärgen, säger rektorn Maria Trygger. Det är en utmaning.
Inkluderingstanken ett sänke för svensk skola. Extra anpassningar har blivit en björntjänst för eleverna. Och de som har verkliga behov lämnas efter, skriver Karin Pihl på ledarplats.
Vi får inte svika våra elever och plocka bort delar av utbildningen genom anpassningar - vi får inte beröva dem rätten till att lära sig. Det skriver yrkeslärarens krönikör Malin Nyberg.
Anpassningarna i skolan har blivit för många – och lärarna kan inte längre hantera dem. Det är en liten del av den omfattande kritik riktat mot extra anpassningar i klassrummet.
Skolministerns idé att återinrätta särskilda undervisningsgrupper handlar mer om gruppering än om undervisning, skriver specialläraren och Specialpedagogiks krönikör Mikael Vestman.
Ibland jobbar pedagoghunden Hasse på Rimforsa skola.Ture Merell som går i femman berättar att Hasse hjälper honom att fokusera. "Ibland behöver jag rörelsepauser och då går jag ut med Hasse".
Nest er skabt til at inkludere elever med autisme, men fremgangsmåden egner sig også til elever med ADHD. Det viser erfaringerne fra Beder Skole ved Aarhus. Nest kan dog ikke overføres direkte, for der er forskel på elevernes udfordringer alt efter diagnose.
Ett klassrum utan gardiner, med högt i tak, sittsäckar uppradade, ljusslingor längs väggarna och individuella scheman uppsatta. Det ligger mycket eftertanke bakom lärmiljön och den anpassade undervisningen i lugna rummet på Risebergaskolan i Malmö.
Fritidsledarutbildningen på Kristinehamns folkhögskola har specialpedagogisk profil. "Vi har fokus på möjligheter och att hitta det som fungerar med ett tydligt främjande och förebyggande synsätt", säger läraren Öyvind Alster.