For første gang i 'mands minde' var der ikke nedlagt én eneste skole, da det nye skoleår ringede ind. Det er i det hele taget sparsomt med ændringer i skolelandskabet her efter sommerferien, viser Folkeskolens årlige kortlægning af de kommunale skolestrukturer.
Under 60-talet infördes så kallade obs-klasser där elever med olika typer av studiesvårigheter fick undervisning i separata klasser. De dömdes senare ut och idag är huvudregeln att alla elever ska undervisas i de ordinarie klasserna.
Det är brist på speciallärare och många elever får inte det stöd de behöver förrän först på högstadiet. Det visar en rapport från Lärarnas riksförbund. Fritidsledaren Johanna Gustafsson i Jönköping hade det tufft i skolan. Hon jobbar idag som resurs i skolan och är bekymrad över att många unga idag inte får den hjälp de…
Många skolor har svårt att rekrytera speciallärare och samtidigt upplever många barn att de inte får tillräckligt med stöd i skolan för att klara sina skoluppgifter. Det visar en rapport från Lärarnas riksförbund.
Forskning visar att om åtgärder sätts in i tidig ålder blir insatserna ofta mindre omfattande. Ändå fortsätter vi att sätta in särskilt stöd alldeles för sent i svensk skola, skriver F–3-läraren Catarina Nilsson.
Här får du som är huvudman, rektor, lärare, elevhälsopersonal och övrig skolpersonal stöd till fördjupad kunskap om de reviderade allmänna råden och nya Kommentarer till Skolverkets allmänna råd för extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Materialet inspirerar till kollegialt lärande med reflektion och dialog om vad arbetet med stödinsatser innebär för den egna verksamheten.
Forskning visar att om åtgärder sätts in i tidig ålder blir insatserna ofta mindre omfattande. Ändå fortsätter vi att sätta in särskilt stöd alldeles för sent i svensk skola, skriver F–3-läraren Catarina Nilsson.
Att HVB-hem har anställda specialpedagoger hör inte till vanligheterna, men Emma Bronnvall på halländska Slättelynga Gård är en av dem, och hon jobbar i tätt samarbete med hemmets enhetschef Henrik Prahl.
Specialläraren Anna Lillieroth handleder lärarna i ”sitt” arbetslag var tredje vecka, men tar också del i samarbetet kring elevernas lärande varje dag. Det gör att ingen elev faller mellan stolarna.
Skolans grundidé om att ingen elev ska bli underkänd i något ämne skapar i själva verket ett system med allt fler underkända elever. Slumpen avgör, inte arbetssätt eller skolpolitik. Nu måste förändringen ske snabbt, och från toppen och nedåt, skriver gymnasieläraren och debattören Linda Bönström.