När Liberalerna lanserar förslag om “hjälpklasser”, liknande de OBS-klasser som tidigare fanns, ignorerar man vetenskapen. Dessa specialklasser är otroligt resurskrävande, ofta ineffektiva och kommer bli svåra att bemanna med rätt personal, skriver Gunnlaugur Magnússon, professor i pedagogik.

Bara 35 procent av dem som arbetar som speciallärare är behöriga, enligt Skolverket. För att möta behovet fram till år 2038 behöver antalet som påbörjar speciallärarutbildningen öka med 80 procent - det motsvarar en ökning på nästan 400 fler studenter per år.

Unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) löper ökad risk att hamna i utanförskap och destruktiva miljöer. Det visar Attentions nya rapport ”Jag var inte lätt att tycka om”. Rapporten pekar på att detta framför allt beror på bristande stöd i skolan, otydlig samverkan mellan samhällsaktörer och ett system som ofta inte fångar upp unga i tid.…

Kristdemokraterna vill införa screening i första klass för att upptäcka särskilda behov bland elever. KD säger att hjälp ska sättas in utan diagnos, medan Socialdemokraterna menar att problemet främst är brist på resurser i skolan.

18-åriga Astrid blev diagnostiserad med ADHD när hon var tolv år gammal och upplevde att hon hamnade i skuggan av de utåtagerande pojkarna. En ny rapport från riksdagens utbildningsutskott visar att studieresultaten för elever med NPF-diagnoser försämrats under åren 2019-2024 och sämst utveckling har flickorna.

De nya distansvillkoren ska stärka det gemensamma lärandet på folkhögskolan. Men när reglerna blir snävare riskerar vissa deltagare att hamna utanför, skriver skribenten Kristina Ståhlnacke i en krönika.

Stödet till placerade barn och unga har inte varit tillräckligt för att de ska klara skolan, enligt en ny rapport från Socialstyrelsen. Endast 31 procent av eleverna når gymnasiebehörighet – trots särskilt stöd i grundskolan.

Vi anpassar, begränsar, möjliggör på alla sätt och vis i undervisningen – men trots det så är det för svårt för de här eleverna, skriver Karin Boberg i en krönika.

Skolhuvudmannen är den som ger rektor förutsättningar. Vad kan en skolhuvudman göra för att barn och elever med funktionsnedsättning ska få rätt förutsättningar? Ewa Bohlin, samverkanskoordinator, ger några råd.

”Det tragiska i historien om Helmer är att alla visste. Redan i årskurs ett kunde lärarna ana. I årskurs tre ville många dra i nödbromsen. Det fanns gott om utrymme att fånga upp och fånga in. Ändå fick Helmer bli en siffra i statistiken”, skriver Maria Wiman.

Medför kraven i jobbet en för hög arbetsbelastning? Tre specialpedagoger berättar om hur uppdraget ser ut för dem.