Malte Lindgren är bara 12 år, men är redan gymnasieelev. Han är en av de elever från olika delar av Sverige som går spetsutbildningen i matematik vid Luleås gymnasieskola.
En ny spetsutbildning i fysik startar i år vid gymnasiet i Luleå. Det är en utbildning som bara finns på två andra platser i landet och den riktar sig till elever från hela Sverige.
På Katedralskolan i Lund finns Sveriges enda spetsutbildning i historia. Hit söker sig de riktigt intresserade. "När jag pratade om Karl Marx gick jag också igenom Hegel och dialektiken. Då hörde jag en elev som sa: ”Yes!” och knöt nävarna och sträckte upp dem i luften. På allvar. Utan ironi", berättar läraren Marcus Karlsson.
Den här frågan river upp känslor eftersom Socialdemokraternas i tidigare regering inte ville prioritera begåvade elever och därför planerade för en nedläggning av spetsutbildningarna, skriver Fredrik Malm (L).
Många högpresterande elever får inte en undervisning som är tillräckligt stimulerande. För att möta de här elevernas behov föreslår regeringen i en lagrådsremiss att elever lättare ska få läsa på en högre nivå inom ramen för sin vanliga grundskoleutbildning och att gymnasieelever ska kunna läsa i snabbare takt.
Ånestadsskolan i Linköping visar vägen till mer djuplodande undervisning i samhällskunskap på högstadiet. Spetsutbildningen har lett till att fler duktiga elever har sökt sig till skolan, vilket i sin tur även har lyft de vanliga klasserna.
Utan en timplan med elevens val blir det svårt för Ånestadsskolan att fortsätta med två 100-poängs gymnasiekurser i spetsutbildningen. "I fortsättningen kanske vi bara kan ha en kurs", säger Sandra Wahlström, biträdande rektor i årskurs 7–9.
Söderkullaskolans spetsutbildning i engelska lockar elever från hela stan. Engelskläraren Ulrika Lindblom jobbar mycket med teamkänslan i klassen: "Just i spetsklassen får man jobba mycket med klimatet; alla är medvetna om hur duktiga alla är, och det blir lätt prestationsångest när man ser “vad alla andra kan", säger hon.
Spetsutbildningarna på högstadiet och gymnasiet är uppskattade – men tillgängligheten är inte likvärdig över Skolsverige. "Det finns elever som inte skulle känna sig hemma om de försvann", säger Erik Walterson, fysiklärare på Europaskolans Science Program.