Hur skapar man en skola där alla elever – oavsett språkliga förutsättningar – får samma möjlighet att ta till sig undervisningen? På Odenskolan har svaret blivit ett nytt projekt: "Språket i fokus". Tillsammans med Utvecklingsenheten vill skolan öka kunskapen om språkliga sårbarheter och utmaningar samt om DLD/språkstörning – och bygga en tillgänglig lärmiljö som omfattar…

Sy en filur eller slipa träytan slät? Och kan man verkligen säga saxa i stället för klippa? Tack vare slöjdlärarna Marita Juntti och Ben Östberg går slöjdens praktiska moment hand i hand med språkinlärningen på Askebyskolan i Rinkeby.

De språkfrämjande utbildningsinsatser som Skolverket genomför för personal i förskolan bidrar till utveckling för både medarbetare och verksamheter. Men erbjudandet om insatser behöver i ännu större utsträckning riktas mot förskolor i områden med socioekonomiska utmaningar.

När barn med annat modersmål än svenska börjar skolan, ska de ha samma förutsättningar som andra barn. Det säger lagen. "Vi ser att barnen behöver språklig stimulans och åren de är i förskolan är jätteviktiga", säger Cristina Reventa, förste förskollärare i Malmö.

I Estland reformeras skolan nu så att tusentals unga måste byta skolspråk från ryska till estniska. Målet är att alla barn ska få samma möjligheter i livet, menar de som bestämmer.

Games can be used to enhance student engagement and learning in world language classes, bringing benefits such as improved content retention, increased motivation and the development of critical thinking and teamwork skills, educator Rachelle Dené Poth writes.

En ny undersøgelse viser, at der rigtigt ofte er skærm i sprogtimerne. Det kan to sproglærere sagtens genkende, men de ser det ikke som et problem. Tværtimod vil det være en katastrofe at indføre begrænsninger, mener de. 

Det kan ta tid att lära sig svenska och grunden för inlärningen läggs tidigt i livet. Därför är det viktigt att barn som inte får med sig det svenska språket från hemmet möts av språkstärkande insatser både under och efter skoltid, skriver Johan Pehrson (L).

Språkundervisningen kämpar i motvind, och det glädjer oss att Luf lyfter frågan. Meritvärdessystemet syftar till att få fler elever att läsa språk och matte på högre nivåer. Att systemet behövs är beklagligt, önskvärt vore att eleverna ändå valde dessa kurser. Varför behövs då systemet? skriver Mia Smith, Språklärarnas riksförbund, i en replik.

För att fler elever än idag ska klara både skolan och samhället behövs massiva insatser när det gäller språket. Och sekretesslagstiftningen måste förändras. Det skriver fem rektorer med elever från utanförskapsområden.

Trots att fler elever i dag läser språk på gymnasiet, lär de sig mindre. Enligt en undersökning från Skolverket 2018 väljer elever språk till följd av meritpoängen. Eftersom poängen är samma oavsett betyg, satsar många elever endast på att bli godkända. Motivationen är låg och eleverna lägger knappt energi på att faktiskt lära sig språk,…

Det var slet ikke meningen, at Tine Sofie Hernvig ville have valgt dansk som andetsprog. Men nu er det hendes yndlingsfag. Hun og hendes medstuderende Marie Wamberg synes faget er så vigtigt, at alle lærere burde have det. Og de meget bevidste om, at skolerne står og mangler dem.