Sättet vi pratar om barn och elever i dag pekar ofta ut eleven som orsaken till när något inte fungerar – även om problemet är på systemnivå. Därför har språket stor betydelse, skriver krönikören Torbjörn Hanö.

Elever tycker ofta att det är pinsamt att prata på ett främmande språk inför klassen. Men det går lättare när alla sitter med hörlurar på och pratar med varsin AI-robot på skärmen. "Jag tror att AI kan bli ett bra komplement i arbetet med elevernas muntliga språkfärdigheter", säger italienskläraren Kåre Ivarsson.

Regeringen satsar pengar på ökat statsbidrag för läromedel, läxhjälp och språkfrukostar för barn i utsatta områden. Samtidigt passar utbildningsministern på att ge en känga till kommunerna.

Regeringen vill att elever i förskoleklass och i årskurs 1–3 ska få ökad språkträning genom så kallad språkfrukost. Det föreslås också extra miljoner till läxhjälp och böcker.

Var fjärde 15-åring läser inte tillräckligt bra och elever med utländsk bakgrund och sämre socioekonomiska förutsättningar uppnår generellt sett lägre kunskapsresultat i grundskolan än elever med svensk bakgrund. Regeringen föreslår därför en ny satsning på språkträning i svenska genom språkfrukost och ytterligare satsningar på böcker och läxhjälp i vårändringsbudgeten för 2026. 

När AI möjliggör effektivisering och oändliga möjligheter för problemlösning så behövs kunskap om det mänskliga mer än någonsin. Det menar de mest framstående AI-pionjärerna. Kunskap om vår historia, kreativitet och filosofiskt omdöme – bara människor kan avgöra vad vi anser är värt att förverkliga och kan bestämma vilken riktning vi ska ta. Trots detta kan vi se…

Om vi menar allvar med att Sverige ska vara ett land där alla barn får samma chans, då måste vi också se till att alla barn får tillgång till språket, skriver företrädare för Tidöpartierna. 

På Løgstrup Skole har lærerne deres eget klasselokale, hvor eleverne kommer ’på besøg’ i timerne. Hos engelsk- og tysklærer Heidi Mortensen kan eleverne få merchandise med hendes billede på. For eksempel en engangstatovering. 

"Vi vil at barn med svake språkferdigheter skal gå i barnehage det siste året før skolestart", sier Mathilde Tybring-Gjedde til TV2.

För att barn i förskolan ska få en bättre utveckling i det svenska språket behöver svenskans ställning i förskolan förtydligas i skollagen. Regeringen utökar därför uppdraget för en statlig utredning om förskolan.