Varför vill så få bli språklärare? Det är en fråga som borde intressera betydligt fler än yrkeskårens medlemmar. Det skriver UNT på ledarplats.

Vid den paneldebatt som avslutade språklärarnas jubileumsdag diskuterades obligatoriskt b-språk, bristen på språklärare och betydelsen av språkkunskaper.

För stora och för nivåblandade grupper. Dålig schemaläggning och bristfällig fortbildning. Det är verkligheten för många språklärare, enligt en ny undersökning från Lärarnas Riksförbund.

Språklärarna slår nu larm om en utveckling där kunskaperna i moderna språk minskar. Samtidigt som antalet elever som vill lära sig tyska minskat under många år, är det till våren bara tre lärarstudenter som har som förstahandsval att läsa tyska.

Alla är överens om att goda språkkunskaper är avgörande på framtidens arbetsmarknad, ändå får språklärarna bristfällig fortbildning, undervisar för stora klasser, där olika språknivåer alltför ofta blandas, och eleverna får för lite undervisning. Detta framgår i en ny undersökning från Lärarnas Riksförbund.

Undermålig fortbildning, undervisningsgrupper där elever på olika nivåer blandas och lektioner på schemats sämsta tider. Sådan ser språklärarnas situation ut enligt en ny undersökning från Lärarnas Riksförbund.

Antalet sökande till lärarutbildningarna ökar nu för andra gången i rad. Men det är fritidspedagoger och förskollärare studenterna vill bli, inte ämneslärare. Särskilt lågt är intresset för moderna språk, skriver Helena von Schantz, ordförande för Språklärarnas riksförbund, Bo Jansson, ordförande Lärarnas Riksförbund, Larz Blomqvist, ordförande Lärarnas Riksförbunds forum för engelska och moderna språk.

Företaget EF:s världsomfattande test visar att svenskar har störst kunskaper i engelska som främmande språk. Rapporten omfattar 750 000 vuxna från 60 olika nationer.

Po­si­ti­va re­sul­tat i den svens­ka sko­lan be­hö­ver upp­märk­sam­mas ef­ter­som rap­por­ter­ing­en om skol­re­sul­ta­ten ty­värr ofta hand­lar om ned­åt­gå­en­de kur­vor. Där­för är det gläd­jan­de att se ett ämne där ut­veck­ling­en är den mot­sat­ta: svens­ka ele­ver blir hela ti­den bätt­re på eng­els­ka, skriver Dag Gustavsson på ledarplats.

Enligt vår undersökning blir modersmålslärarna allt färre. Trots att alla vet att ett eget språk är en förutsättning för all inlärning verkar ingen ha en lösning på hur antalet lärare kan öka, skriver Annica Grimlund, chefredaktör på Lärarnas tidning.

Unga svenskar växlar ofta över till engelska när de kommer i kontakt med danskar, för att de inte förstår det allt grötigare språket. Unga danskar besöker nästan aldrig Sverige, men tycker ändå att de förstår svenska.

Carina Hermansson, universitetslektor i Malmö, har studerat hur barn lär sig att uttrycka sig i skrift.