För sex år sedan träffade DN Stockholm en förskoleklass i Jordbro. De hade engelska på schemat. Nu går de ut mellanstadiet – med toppbetyg i språket. ”För oss gjorde det stor skillnad att vi fick börja lära oss språket så tidigt”, tror Linda ­Ghedir, en av eleverna.

Helena von Schantz, en av Valdemarsviks två förstelärare, vill ge kommunens elever bättre förutsättningar att lära sig engelska.

Lena Ramires Södergren och Aracely de Bech är spanskalärare på Västerviks Gymnasium. De har nyligen tilldelats varsitt certifikat av av Instituto Cervantes.

Nästan 97 procent av niorna klarade kunskapsmålen i engelska förra läsåret. Äntligen ett ämne svenska elever briljerar i – eller?

Engelska lyfts ofta fram som ett ljus i det svenska resultatmörkret. Men vi kan inte luta oss tillbaka. För att inte bli omsprungna av andra länder krävs en vidareutveckling av engelskan i skolan.

Kinesiskan är på frammarsch i Sverige. Antalet elever som läser språket har mer än fördubblats på några år. Men lärarbristen är ett problem.

En av fyra skolor får underkänt när det kommer till deras modersmålsundervisning. Det visar Skolinspektionens senaste granskning av drygt 850 grundskolor som genomfördes förra året.

Det är förvånande att Läslyftet inte vänder sig till fler lärarkategorier. Att låta svensklärare ta del av Läslyftet är en mycket bra start, men låt oss hoppas att satsningen inte stannar där, skriver Anna Kaya, Josefin Nilsson och Hanna Stenhagen, lärare i svenska som andraspråk.

Trots det stora språkintresset är det färre som studerar språk, i skolorna och på universiteten. I ett samhälle där språk blir allt viktigare är det förstås galet, skriver Anna-Malin Karlsson i en krönika.

Ibrahim Baylan (S), har rätt i att vi behöver flera språk för att vara konkurrenskraftiga. Vi uppnår konkurrenskraft genom att fylla klasserna med elever som frivilligt valt att lära sig de språk de studerar, skriver Örjan Hansson, läromedelsförfattare och lärare, i en replik.

Språklärarnas riksförbunds ordförande, Helena von Schantz, välkomnar Socialdemokraternas förslag om obligatoriska språkstudier. Gör man språk obligatoriskt blir det mer attraktivt att bli språklärare, menar hon.

De moderna språken har behandlats styvmoderligt under lång tid – av politiker och skolledningar, och för den delen även av föräldrar. Uppenbarligen har man inte sett någon av de många poängerna med tyska, franska och spanska. Framstår dessa poänger klarare om ämnet blir obligatoriskt? Det är högst tveksamt, skriver Daniel Braw.