Nu kan gymnasieelever läsa kurser i svenskt teckenspråk för hörande i stället för moderna språk. Tanken är att teckenspråk ska jämställas med moderna språk. Kurserna vänder sig till hörande elever.
Det nya intresset för latinet förståeligt. En motpol mot samtidens ytlighet. Något som för en gångs skull symboliserar beständighet. Det får en kraft som kan användas i personliga uttryck, men också i politisk propaganda. Det skriver Smålandsposten på ledarplats.
Nu ska Malmös högstadieelever kunna välja bland flera olika språk. "Det finns en enorm språkkompetens i Malmö och den måste vi ta vara på", säger skolkommunalrådet Anders Rubin (S).
Länsstyrelsen i Stockholm ska utbilda landets alla kommuner och landsting i hur lagen om nationella minoriteter bör efterlevas. Till exempel erbjuder knappt hälften av landets kommuner modersmålsundervisning.
Erik Ringmar (12/7) tar upp en viktig fråga om vilken betydelse kinesiskan kommer att få i undervisningen. Men frågan bör inte diskuteras separat, utan i ses i sammanhang med den bredare diskussionen om vilka språk vi bör ha undervisning i, skriver Axel Moberg, pensionerad UD-tjänsteman, i en replik.
Professor Erik Ringmar har rätt när han skriver att kinesiska är alltför svårt och oanvändbart för att alla svenska barn försöka lära sig språket. Vad Sverige behöver är ett antal personer som kan språket mycket bra för att kunna inhämta förstahandsinformation från Kina, inte via engelskan, skriver tre språkvetare.
Erik Ringmar har missat poängen med att läsa kinesiska. Undervisningen i kinesiska kan faktiskt göra att intresset och förståelsen för Kina ökar i Sverige, skriver Puck Engman i en replik.
Att lära sig de stora europeiska språken är en bättre idé än att utmana människans begränsade språkkapacitet och ge sig i kast med kinesiska, skriver Elisabeth Stengård i en replik på Erik Ringmar (12/7).
När kineser gör internationella affärer gör de det på engelska. Att låta svenska elever lära sig kinesiska är därför i det närmaste meningslöst – det är viktigare att lära sig bättre engelska, skriver Erik Ringmar, professor i Shanghai.
Vi behöver akademisk kompetens i fler språk än engelska, spanska och japanska om vi vill att Sverige ska finnas med på den globala marknaden. Det skriver Gunhild Vidén, professor i latin.