Undermålig fortbildning, undervisningsgrupper där elever på olika nivåer blandas och lektioner på schemats sämsta tider. Sådan ser språklärarnas situation ut enligt en ny undersökning från Lärarnas Riksförbund.

Antalet sökande till lärarutbildningarna ökar nu för andra gången i rad. Men det är fritidspedagoger och förskollärare studenterna vill bli, inte ämneslärare. Särskilt lågt är intresset för moderna språk, skriver Helena von Schantz, ordförande för Språklärarnas riksförbund, Bo Jansson, ordförande Lärarnas Riksförbund, Larz Blomqvist, ordförande Lärarnas Riksförbunds forum för engelska och moderna språk.

Företaget EF:s världsomfattande test visar att svenskar har störst kunskaper i engelska som främmande språk. Rapporten omfattar 750 000 vuxna från 60 olika nationer.

Po­si­ti­va re­sul­tat i den svens­ka sko­lan be­hö­ver upp­märk­sam­mas ef­ter­som rap­por­ter­ing­en om skol­re­sul­ta­ten ty­värr ofta hand­lar om ned­åt­gå­en­de kur­vor. Där­för är det gläd­jan­de att se ett ämne där ut­veck­ling­en är den mot­sat­ta: svens­ka ele­ver blir hela ti­den bätt­re på eng­els­ka, skriver Dag Gustavsson på ledarplats.

Enligt vår undersökning blir modersmålslärarna allt färre. Trots att alla vet att ett eget språk är en förutsättning för all inlärning verkar ingen ha en lösning på hur antalet lärare kan öka, skriver Annica Grimlund, chefredaktör på Lärarnas tidning.

Unga svenskar växlar ofta över till engelska när de kommer i kontakt med danskar, för att de inte förstår det allt grötigare språket. Unga danskar besöker nästan aldrig Sverige, men tycker ändå att de förstår svenska.

Carina Hermansson, universitetslektor i Malmö, har studerat hur barn lär sig att uttrycka sig i skrift.

Nu kan gymnasieelever läsa kurser i svenskt teckenspråk för hörande i stället för moderna språk. Tanken är att teckenspråk ska jämställas med moderna språk. Kurserna vänder sig till hörande elever.

Det nya intresset för latinet förståeligt. En motpol mot samtidens ytlighet. Något som för en gångs skull symboliserar beständighet. Det får en kraft som kan användas i personliga uttryck, men också i politisk propaganda. Det skriver Smålandsposten på ledarplats.

Nu ska Malmös högstadieelever kunna välja bland flera olika språk. "Det finns en enorm språkkompetens i Malmö och den måste vi ta vara på", säger skolkommunalrådet Anders Rubin (S).

Länsstyrelsen i Stockholm ska utbilda landets alla kommuner och landsting i hur lagen om nationella minoriteter bör efterlevas. Till exempel erbjuder knappt hälften av landets kommuner modersmålsundervisning.

Erik Ringmar (12/7) tar upp en viktig fråga om vilken betydelse kinesiskan kommer att få i undervisningen. Men frågan bör inte diskuteras separat, utan i ses i sammanhang med den bredare diskussionen om vilka språk vi bör ha undervisning i, skriver Axel Moberg, pensionerad UD-tjänsteman, i en replik.