Svenska niondeklassare har mycket goda kunskaper i engelska men betydligt sämre kunskaper när det gäller spanska. Det visar en undersökning som jämför elevernas språkkunskaper i 14 europeiska länder.

I dag får vi veta hur bra svenska niondeklassare är på engelska och spanska, när Skolverket presenterar resultaten i den hittills största internationella språkstudien. Totalt 14 europeiska länder har deltagit i studien.

Ämnesläraren har ett stort ansvar för att utveckla ämnesspråket för alla elever, anser Maaike Hajer, professor i Utrecht och Malmö. – Hur ska man annars kunna förklara för eleverna vart de är på väg?

Knutbyskolan i västra Stockholm har arbetat med genrepedagogik sedan 2005. – Modellen ger ett bättre utgångsläge för att hänga med i undervisningen, anser Eija Kuyumcu som har utvärderat projektet.

Birgitta Thorander är svensklärare på Bagarmossens skola och samarbetar med lärarna i sitt arbetslag när det gäller att utveckla ämnesspråket.

Östra skolan i Malmö har övergett svenskläromedlen. I stället baserar lärarna sin undervisning på autentiska texter och de böcker eleverna arbetar med i NO och SO.

På Bagarmossens skola skriver åttorna uppsats på historielektionen. – När vi jobbar med ämnesspråket höjer eleverna betygen. Det gäller både de svagaste och de duktigaste, säger SO-läraren Annelie Syrén.

Föreläsare, skoldebattören och språkläraren Helena von Schantz blir ny ordförande för LMS, Lärarna i moderna språk.

Lärare som har hand om den första läs- och skrivundervisningen saknar många gånger grundläggande kunskaper. En lösning är att be erfarna kollegor om råd.

Alla skolor och alla lärare som är medlemmar i Riksföreningen för lärare i moderna språk har nyligen fått antologin "Språklärarens stora blå? En samling texter om Gemensam europeisk referensram för språk".

När högstadiet misslyckades med att kanalisera Nour El Refais kreativitet fanns svenskläraren Tommy där. Han uppmuntrade den blivande skådespelerskan och komikern att skriva och såg ett vackert språk i stället för en stökig elev.

Svenska som andraspråk behövs som separat ämne eftersom samlad forskning har visat att andraspråksutveckling skiljer sig betydligt från förstaspråksutveckling, menar Åsa Wedin, flerspråkighetsforskare och lärarutbildare i SVAS i en replik.