För elever med språkstörning är matematik ofta svårt och skolans stöd i ämnet otillräckligt. Genom att satsa på matematik som är språk- och symbollätt kan elever med språkstörning nå kraven för godkänt, skriver debattörerna.

Under en begränsad tid fick Saltängsskolan i Laxå hjälp av en logoped på plats på skolan, som en del i projektet ”Låna logoped”. Projektet är nu avslutat, men undervisningen har ändrats permanent efter satsningen.

Långa väntetider, ineffektivt arbete och för få logopeder. Det är några av de faktorer som fick regionen att lägga om verksamheten för utredningar av dyslexi, dyskalkyli och språkstörningar. Projektet Låna logoped var en av satsningarna.

Tidigt specialanpassat stöd till förskolebarn med språkstörning/DLD innebär stora fördelar för utvecklingen. Ändå drar flera kommuner in de tilläggsbelopp som finansierar språkförskolornas verksamhet. Detta kommer att kosta kommunerna i långa loppet. Det skriver forskare, Svenska logopedförbundet, Afasiförbundet och DHB.

Flera av Sveriges kommuner säger att de ser att elever med språkstörning inte når kunskapsmålen i skolan. Samtidigt saknar en stor del av landets skolor tillgång till en logoped. Men Tjärnaskolan i Borlänge har två logopeder.

Elsa Durehed är sju år och har diagnosen språkstörning, men får inget logopedstöd varken av kommunen eller regionen. Hennes föräldrar har därför valt att betala hennes behandling ur egen ficka, trots att de egentligen tycker att det är fel.

Flera av Sveriges kommuner säger att de ser att elever med språkstörning inte når kunskapsmålen. De upplever dessutom att de inte har tillräcklig kunskap om hur de ska hjälpa de här barnen.

Färre än hälften av kommunerna som svarat på SVT:s enkät har logopeder anställda men i Norrköping har man valt att satsa på logopeder i förskolan. Det har visat gynna fler än dem som har en språkstörning.

Tillgången till logopedbehandling för barn med språkstörning/DLD varierar stort i landets regioner, visar en ny kartläggning av Svenska Logopedförbundet. Det är djupt olyckligt och behöver rättas till. Språkförmågan är central i skolan, i sociala relationer och för psykisk hälsa, skriver företrädare för Svenska Logopedförbundet, Logopedkontakt Väst och Afasiförbundet/Talknuten.

DLD växer inte bort. I förlängningen kan språkstörningen leda till psykisk ohälsa och sämre livskvalitet. Anpassningar och stöd kan därför behövas genom hela skolgången och upp i vuxen ålder, skriver debattörerna.