Enbart språkundervisning räcker inte för att barn med utländsk bakgrund ska få en bra grund i förskolan, den behöver också kombineras med kulturförståelse. Det är forskaren och förskolläraren Mirella Forsberg Ahlcrona övertygad om. Två förskolor i Bergsjön jobbar extra mycket med svenska traditioner, sagor, ramsor och sociala koder.

En undersökning från Tyskland visar att andelen ungdomar med språkproblem har ökat från 4,8 procent till 8,6 procent på 15 år. Även i Sverige märks en sjunkande trend i antalet skolelever i årskurs 6 som får godkänt betyg i svenska, enligt statistik från Skolverket.

Under juni månad genomfördes kvalitetsdialoger med samtliga förskoleområden i Jönköpings kommun. Syftet var att komplettera det traditionella rapportskrivandet med samtal för en mer nyanserad bild av vardagen i förskolan.

På Lustigkullens förskoleområde i Jönköping har ett strukturerat arbete med Före Bornholmsmodellen lett till ökad språklig medvetenhet och lärglädje bland både barn och pedagoger. Genom kollegialt lärande och anpassning av materialet har förskolan skapat förutsättningar för barnen att utveckla sitt språk och stärka sin identitet.

För att förebygga “lästappet” som kan uppstå under sommaren satsar Värner Rydénskolan på språkstärkande insatser under skollovet. Trots att deltagande i sommarlovsläsningen har varit frivilligt fylldes platserna snabbt.

Att all undervisning omfattar språk innebär inte att alla lärare undervisar språkutvecklande – trots att det gynnar alla elever, i samtliga skolämnen. Det menar läraren och läromedelsförfattaren Tiia Ojala.

I Frölunda samverkar förskolor och bibliotek för att få fler föräldrar att läsa högt med sina barn. Projektet Lilla frö startades av bibliotekarier och innehåller både sagoläsning, konstprojekt och musik. 

Barn som tittar på spelstreaming, filmer, videoklipp, serier, eller likande på engelska får sämre språkutveckling i svenska. Det visar forskning vid Linköpings universitet. – Vi kan inte stirra oss blinda på hur mycket barn använder skärmar. Det spelar också stor roll vad de tittar på, säger forskaren Anett Sundqvist.

Goda kunskaper i det svenska språket är en förutsättning för att klara skolan och för att vara en aktiv deltagare i samhället. För att förskolorna ska få bättre möjligheter att mer systematiskt följa upp barnens språkutveckling har regeringen gett Skolverket i uppdrag att ta fram stöd för det arbetet.