Hur kan förskolan stärka barns språkutveckling och samtidigt skapa en nära samverkan med vårdnadshavare? På Råslätt och fyra andra förskoleområden i Jönköpings kommun pågår just nu en satsning där en gemensam bok har blivit en viktig del av introduktionen till förskolan.

Var ett barn bor och hur språkmiljön ser ut i förskolan är avgörande för flerspråkiga barns möjligheter att lära sig både svenska språket och förstaspråket, visar logopeden Karolina Larssons avhandling. "Barnens förutsättningar att lära sig språk i förskolan är inte likvärdiga", säger hon.

Det framstår fortfarande som problematiskt att stämpla transspråkande som en ”trend” eller ”slogan” utan att ge en rättvisande bild av pedagogikens syfte och sammanhang, skriver Robert Walldén, gästprofessor i svenska som andraspråk vid Linnéuniversitetet.

Det råder ingen tvekan om att transspråkande ofta uppfattas som en slogan, vilket är olyckligt eftersom andraspråkselevers flerspråkiga utveckling och inlärning av svenska är så viktiga frågor, skriver Anders Agebjörn och Frida Splendido i en replik.

Bara för att effektstudierna är få går det inte att dra slutsatsen att transspråkande inte är effektivt, skriver Carles Fuster, lektor i svenska som andraspråk, och Camilla Bardel, professor i moderna språk, i en debattartikel.

Det vi kan och bör göra är att erbjuda eleverna lärare med ett eget rikt och precist språk så att eleverna i skolan vistas i bästa möjliga miljö för att utveckla sitt språk, skriver Inger Enkvist på ledarplats.

På Kaxholmens förskola har hallen gått från en stressig övergångszon till en plats för språk, relationer och stunder av lärande. Genom tydliga strukturer, genomtänkta flöden och ”väntaktiviteter” har pedagogerna skapat en lugnare miljö där barnen övar självständighet och samarbete.

Skriva manus, träna på dialog och söka fakta. Att skapa en film om fredspristagaren Malala Yousafzai har gynnat språkutvecklingen i klass 5 på Vetterstorpsskolan i Västerås. – Elevernas film och Malalas liv har verkligen engagerat alla, säger läraren Felicia Hannoun.

Med leken i fokus har barnen på Ljunggårdens förskola i Kävlinge förbättrat sitt språk samtidigt som pedagogerna fått både mer arbetsglädje och vi-känsla. Bakom framgången står Ifous program ”Språkutvecklande förskola”. Det skriver Sara Djurberg i en krönika.

Att ha dålig språkutveckling vid skolstart kan få allvarliga konsekvenser, och ett otillräckligt ordförråd redan från början hänger dessutom ofta kvar upp i åren. "Gapet mellan elever tenderar att öka vilket är oroväckande", säger Linda Fälth, professor i pedagogik vid Linnéuniversitetet.

Fattigt ordförråd, problem med uttal och berättande, och svåra att förstå. 66 procent av alla lärare i förskolan som har svarat på vår enkät tycker att barnens språk har försämrats. Ett larm att ta på största allvar, enligt forskare.