Vill man minska på lärares och skolledares dokumentations­börda bör man rensa i styrdokumenten, inte utreda vilka andra yrkes­grupper som ska ha uppgifterna i stället för lärarna, skriver Matz Nilsson och Ann-Charlotte Gavelin Rydman, Sveriges Skolledare.

Du som ska arbeta i fritidshemmet behöver känna till läroplanen och andra styrdokument. I ditt uppdrag är det viktigt att du är medveten om vilket ansvar du har för att eleverna ska lära och må bra i fritidshemmet.

Varannan lärare har utsatts för våld på sin arbetsplats de senaste åren. Men skolans styrdokument talar om att inta en positiv attityd vid ordningsproblem, skriver debattören Anna-Karin Wyndhamn i en gästkolumn.

Kommunernas styrning av skolan fungerar inte som den ska. Varje ansvarsnivå i skolverksamheten arbetar på sitt sätt, skriver Gunnar Iselau, tidigare vid Skolverkets utvärderingsavdelning.

Redovisning av uppdrag om en webbaserad utbildning om styrdokument till lärare och förskollärare som återvänder till yrket. (pdf)

Efter nyår ska regeringen ta beslut om nya riktlinjer och kursplaner för skolan. Igen. Men är det reviderade styrdokument som behövs? Reformerna är en väg att visa politisk handlingskraft, menar Magnus Hultén, pedagogikforskare vid LiU.

Sverige satsar stora belopp på skolan, förväntningarna på goda resultat är höga. När skolans styrdokument nu ska förändras är det viktigt med en konstruktiv debatt där det kastas ljus på flera perspektiv och att det finns en samsyn när beslut ska tas, skriver Johan Olsson och Karin Rebas, Svenskt Näringsliv.

Skolverket vill stryka lyriken, dramatiken, sagorna och myterna ur sina styrdokument för årskurserna 7 - 9. I stället vill man ha praktisk litteratur som uppfostrar, skriver DN:s Jonas Thente.

Skolverket är mitt i arbetet med att revidera styrdokumenten för grundskolan och gymnasiet. Det är främst det centrala innehållet och kunskapskraven som ska ses över. Men är inte det att börja i fel ände? skriver Peter Habbe, gymnasielärare och Fil dr.

Det är vanligt att skolledningen tvingar lärare att göra sådant som inte finns detaljuttryckt i skolans styrdokument och som lärarna anser är negativt för undervisningen. Lärarkollegierna behöver därför någon form av vetorätt. Utbildningsminister Anna Ekström bör snarast undersöka möjligheten att lagstifta om denna frihet, skriver läraren Daniel Sandin.

Magnus Henrekson glömmer bort Montessori-, Freinet- och Waldorfskolorna när han säger alternativet till den offentliga sektorn Sverige är kommersiellt. Med de detaljerade kursplaner han vill ha förlorar vi pedagogiken som konstart, skriver läraren Lena Molin, i en replik.

Dagens kunskapssyn gör eleverna sjuka och ökar de sociala klyftorna i Sverige, hävdar Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi.