Vi måste komma tillrätta med att lärare fortfarande inte känner sig trygga med den ”nya” läroplanen. Men är det på regeringsnivå, Skolverksnivå eller på skolnivå det ska lösas? skriver Anna Persson i Origo.

Från och med den 1 januari 2018 gäller en ny bestämmelse i skollagen som tydliggör vad som gäller när en skola ska bjuda in politiska partier. Bestämmelsen anger att en skola får begränsa antalet partier som bjuds in om det görs på objektiv grund.

Lagrådsremissen om förslag till ändring i skollagen. Förslaget innebär att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer i skollagen ska bemyndigas att, med undantag från bestämmelserna om legitimations- och behörighetskrav, meddela föreskrifter om en försöksverksamhet med tidsbegränsade anställningar.

Både för nyexaminerade och erfarna lärare, oavsett om de arbetar i förskolan, grundskolan eller gymnasieskolan, kan det vara svårt att ha koll på styr­dokumenten. Genom den tionde upplagan av boken »Lärarens handbok« finns nu allt samlat på samma ställe.

Skolverkets kunskapskrav har fått kritik för att vara svårtydda. Men det blir ingen utredning från JO:s sida. "Även om JO har förståelse för synpunkterna som anmälarna lyfter fram så har vi beslutat att avskriva ärendet", säger Veronica Widell Edlund, handläggare på JO.

Vi behöver en annan styrning av skolan där mer resurser kan gå till undervisning och där lärarna och den enskilda skolan kan fördela resurserna så att de används rätt, skriver Bo Jansson, Ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Lärarnas Riksförbund har arbetat för nationella stadievisa timplaner i många år. I fjol gick utbildningsminister Jan Björklund (FP) ut med samma krav, och nu ansluter sig även Moderaterna efter en kovändning.

Moderaterna har tillsammans med Lärarnas Riksförbund enats om tre nya förslag för skolpolitiken, rapporterar TV4 Nyheterna.

Skolor får kritik för att eleverna får för få lektioner. Nu vill utbildningsminister Jan Björklund återinföra timplanen på gymnasiet. "Det är oansvarigt av kommuner och friskolor att dra ned på lektionerna", säger Björklund (FP).

Skolelever får inte alltid så mycket undervisning som de har rätt till. Nu vill Jan Björklund skärpa kraven på skolorna genom att återinföra timplaner.

Alla elever får inte den undervisningstid som de har rätt till. Framför allt gymnasier brister i sin plikt att ge eleverna tillräcklig undervisningstid för att klara målen, visar Skolinspektionens statistik. Nu vill utbildningsministern skärpa kraven för skolorna.

I skolans styrdokument finns tendenser till att framställa konflikter som motsatsen till demokrati, menar Arne Hellmark som är redaktör för tidningen ANTi och pol kand. Det reducerar demokrati till ett system utan plats för politiska konflikter, vilket är både fel och farligt.