Betygen fortsätter att försämras i svenska. Över tid är det flickorna som har tappat mest i ämnet. "Det mest uppenbara är att eleverna måste läsa mycket mer i skolan", säger svenskläraren Fredrik Sandström.
Många svenska elever tycker att det är ångestfyllt att hålla tal i skolan. Svenskläraren Daniel Sandin upplever att de muntliga momenten allt oftare anpassas bort. "Det är att göra eleverna en björntjänst", säger han.
Låta alla elever läsa samma bok i en kvart. Under varje lektion. I två veckor. Malmö Idrottsgymnasium (MIG) har haft modellen i tio år nu. "Visst kan det vara tungt för en del, men många uppskattar det lugn som lässtunderna ger", säger svenskläraren Kajsa Månsson.
När svenska och svenska som andraspråk (SVA) undervisas i samma grupp drabbas både elever och lärare. Det är dags att sätta stopp för en ojämlik praktik som skadar språkutvecklingen och försvårar integrationen, skriver Camilla Nyblad, svensk-och svalärare.
En värdig diskussion om skolan måste låta sig informeras av forskningens bredd, inte reduceras till metodstrider eller retoriska förenklingar, skriver Oscar Björk, forskare i svenska i en replik.
Utbildningsminister Simona Mohamssons utspel om att minska engelskan i undervisningen för att fler barn ska lära sig bra svenska får mothugg av vetenskapen. ”Forskningen visar tvärtom att vi ska omfamna flerspråkigheten”, säger universitetslektorn och forskaren Oscar Björk.
Barn behöver utveckla avkodning, men också läsförståelse, läslust, kritisk literacy och förmågan att röra sig mellan olika textvärldar – från skönlitteratur och läroböcker till digitala medier, skriver svenskforskaren Oscar Björk i en slutreplik.
”Jag är också osäker på om uppdelningen i två svenskämnen är den bästa lösningen, men att förneka skillnaden mellan första- och andraspråksinlärning skulle vara ett svek mot alla barn, unga och vuxna som kämpar för att tillägna sig det språk de behöver för att studera, arbeta och fullt ut delta i det svenska samhället", skriver…
I Norge visar en undersökning att stavningskontrollen i de vanligaste skrivprogrammen missar 40 procent av alla språkfel – och dessutom felmarkerar sådant som är korrekt, skriver Språktidningens Anders Svensson.