På svenskläraren Andreas Carlssons lektioner skapar högstadieeleverna poddar. Arbetssättet vässar elevernas förmåga att formulera sig, samtidigt som självförtroendet växer.
Sex av tio anser att det är lätt att göra rätt på de och dem. Men ställda inför en lite svårare mening är det en majoritet som svarar fel. Det visar en undersökning utförd av Novus på uppdrag av Språktidningen.
Det är oförskämt att antyda att Sveriges lärarkår inte lär barn alfabetet eller hur det går till att ljuda ut ord, skriver Eva Wennås Brante, företrädare för svenskämnet i grundlärarutbildningen vid Malmö universitet, docent i pedagogik och före detta lågstadielärare.
Läs Skolportens intervju med Michael Tengberg, professor i pedagogiskt arbete. Han ska föreläsa på Skolportens konferens Svenska för högstadiet och gymnasiet och kommer att tala om undervisningskvalitet i svenskämnet.
Förskolepersonalens kunskaper i svenska brister på många håll där de behövs som mest, visar Skolinspektionens nya rapport. 17 av 30 granskade förskolor i socioekonomiskt svaga områden har kvalitetsbrister, konstaterar myndigheten.
Alltför många elever i Sverige saknar de grundläggande färdigheterna att läsa, skriva och räkna ordentligt. Som en av flera satsningar får Skolverket därför i uppdrag att stärka barns och elevers språk-, läs-, skriv- och matematikutveckling. Skolverket ska tillsammans med Kulturrådet också ta fram läslistor med olika typer av litteratur.
Det är viktigt att nyanlända elever snabbt lär sig svenska och att undervisningen sker utifrån en kursplan som är anpassad efter deras förutsättningar. Regeringen ger därför en särskild utredare i uppdrag att föreslå hur en ny kursplan i grundläggande svenska ska införas samt att göra en översyn av modersmålsundervisningen. Till utredare utses Marie-Hélène Arnborg.
Staten måste peka med hela handen och se till att det finns klassuppsättningar med skönlitteratur i varje skola, manar Nils Larsson, ordförande i Svensklärarföreningen. "Jag har inget emot ”Möss och människor”, men det har ju kommit böcker även efter det", säger han.
Målet är att få eleverna att identifiera sig som läsare, längta till nästa tillfälle att få borra ned sig i en bok och lämna vardagen för en stund. Och för att växa som människa. Här berättar svenskläraren Fredrik Sandström om hur han gör för att nå det målet.
Kunskapsnivån bland de nuvarande niondeklassarna på Gunnarsbyskolan i Charlottenberg visade sig vara låg ifjol. För att försöka höja elevernas motivation och engagemang har eleverna nu arbetat fram en egen kokbok. Det är ett ämnesövergripande projekt mellan bild, svenska och hem- och konsumentkunskap.