Hur stort ordförråd har elever? Mindre än många tror. Att träna upp ordförrådet var länge en försummad del av både språkforskningen och undervisningen. Men nu uppmärksammas det mer, konstaterar forskaren Ida Rosqvist som ger några undervisningstips.

Ronnebys kommunala grundskola kämpar med ständigt dalande skolresultat, år efter år. Ett försök till långsiktig lösning är att svenska som andraspråk nu blivit ett eget ämne.

Att hålla tal eller föredrag kan kännas förfärligt. Men med ordentliga förberedelser går det ofta ändå vägen – och ännu lättare nästa gång. På S:t Eriks gymnasium på Kungsholmen får eleverna lära sig domptera sina hjärnor för att mota bort prestationsångesten.

Niornas slutbetyg i svenska i våras var de sämsta sedan det nya betygssystemet infördes 2013. Och andelen underkända var den högsta hittills. "Elever måste läsa mer i skolan, vi svensklärare mäktar inte med när vi ska kompensera för att de läser så lite i andra ämnen", säger läraren Hanna Garberg.

Många elever har ett så skralt ordförråd att de har svårt att läsa en åldersadekvat bok, menar svenskläraren Fredrik Sandström. På Lektionsbanken har han skapat en ny ordsamling för lärare som vill uppmärksamma ord i undervisningen. – Framför allt vill jag väcka elevernas nyfikenhet, säger han.

Vi skriver krönikor. Eleverna har skrivit och skrivit. Vissa med enkelhet, andra med vånda. Ord har lagts till ord, lektion till lektion. Men idag drog jag i handbromsen, skriver läraren Karin Boberg.

Repetition är kunskapens moder, men också leken. Det anser Wendel Carlsson som vann Svenska Akademiens svensklärarpris 2023 för sina humoristiska undervisningsfilmer.

Det här läsåret kommer jag att lägga ännu mer krut på att stärka elevernas läsförmåga och jag hoppas att ni är fler där ute som vill hänga på, skriver svenskläraren Karin Herlitz.

De rödgröna partierna vill ta reda på hur bra svenska som 4-åringar och 7-åringar pratar i kommunen. "Det är en rättvisefråga", säger Jonas Attenius (S), kommunstyrelsens ordförande i Göteborg. Men oppositionen tycker det vore bättre med åtgärder, än fler kartläggningar.

Det är precis som att vi väljer att inte riktigt förstå att de här ungdomarna är verkliga människor. De lever nu och springer snart ut i vuxenlivet med sina vita mössor – utan att riktigt kunna läsa. Vilket oerhört svek av samhället, skriver Karin Herlitz.

Att lära sig svenska kan vara väldigt svårt för vuxna elever med annat modersmål. På Arvika Näringslivscentrum knäcker SFI-eleverna koden och får ett perfekt uttal – med hjälp av populära sånger.