I hundratals år har de flesta i Sverige kunnat både lyssna, tala, läsa och skriva. Men något är på väg att hända, skriver Anna-Karin Grahn, krönikör och rektor i Lycksele.
Det fattas pengar till läromedel, men svensklärare är på det stora tillfreds med utbudet. Samtidigt undrar de över läromedlens koppling till både forskning och läroplan, visar Svensklärarens enkät.
Nej, det är inte farligt att inte förstå. Men förklara det för dagens elever som sedan födseln skolats i att allt de presterar ska mätas, värderas och bedömas, skriver svenskläraren Charlotta Hemlin apropå debatten om att unga också måste läsa litteratur de inte begriper.
I ett konstsim är man mest på ytan men vi dyker djupt. Så säger läraren Kristina Stål-nacke om syftet med konstdyk, som vänder sig till deltagare med intellektuell funktionsvariation. Varje år leder undervisningen till en omfattande utställning.
På bildningsförvaltningen i Katrineholm är man inte nöjda med elevernas läs- och skrivkunnighet. Bland barn i första klass är det 15 procent av eleverna som inte klarar målen. Nu vill kommunen komma tillrätta med problemet med hjälp av en ny idébank.
Hur får man elever intresserade av litteratur och att läsa och skriva? Anna Bergqvist, mottagare av Svenska Akademiens årliga svensklärarpris, ger här sina bästa tips.
På Söderslättsgymnasiet i Trelleborg lever mördade Kim Walls journalistik och hennes mod vidare. Svenskläraren Maria Glawes elever skriver reportage i Kim Walls anda.
Sabuni vill lösa problemen i skolan med “SM i skolämnen” och belöna de mest framstående eleverna. I stället för att ge lärare mer att göra borde hon angripa den vinstjakt som gör att vissa barn tvingas spela i B-laget, skriver MP:s Märta Stenevi och Annika Hirvonen.