En av samtidens ledande akademiker och skribenter, John Landqvist, gick hårt åt Pippi och ansåg verket ”pedagogisk undermåligt” och ”en samhällsupplösande smörja” när hon såg dagens ljus för första gången för 80 år sedan, skriver Erik Cardelus, fil. dr i språkdidaktik och legitimerad gymnasielärare.

Tunga, tjocka och alldeles för svåra för dagens läsovana elever. I Ämneslärarens undersökning dömer många lärare ut myndigheternas litteraturval som verklighetsfrånvänt. "Det är helt orealistiskt att våra lässvaga elever ska klara de här böckerna", säger högstadieläraren Bjarne Engström.

Kanske är jag elak och gammalmodig som ”tvingar” mina elever att läsa svenska klassiker? Men för mig finns ett uppenbart värde i detta tvång, skriver svenskläraren Maja Laulund.

Här vittnar 15 lärare om varför deras litteraturval inte har påverkats av myndigheternas läslistor. Citaten är hämtade från Ämneslärarens enkät som besvarats av 864 lärare.

Svenskläraren Fredrik Sandström har läst alla böcker på högstadiets läslista och ger sin bedömning av hur väl de fungerar i undervisningen.

Litteraturlistor som inte är obligatoriska riskerar bli ett spel för galleriet och bara läggas på hög. Det menar kanonutredaren Lars Trägårdh som anser att en ny kulturkanon måste få en given plats i skolan. "Frågan är vad som är viktigast; alla barns rätt till ett gemensamt kulturellt kapital eller lärarnas frihet att göra som de…

Två av tre lärare ratar de statliga litteraturlistorna som skulle få fart på läsningen i skolan. Det visar Ämneslärarens undersökning där myndigheternas boktips beskrivs som föråldrade, intetsägande, godtyckliga och ett hån mot lärarkåren.

Jag känner mig inte alltid priviligierad som lärare. Den här delen av svensklärarjobbet gör mig dock alldeles varm inombords. Det är underbart när tonåringarna öppnar upp sin värld för mig. Jag lovar att värna deras förtroende, skriver svenskläraren Emilia Friberg.

I sin debattartikel ifrågasätter Johan Kant betydelsen av fonologisk medvetenhet, bland annat genom ett påstående om att forskarna Usha Goswami och Peter Bryant skulle ha ”falsifierat” sin egen teori redan 1990. Det påståendet är grovt missvisande, skriver Linda Fälth i en replik.

Ifall fonologisk medvetenhet, eller för den skull phonics, ifrågasätts blir svaret det givna: ”Det är vetenskapligt belagt” eller ”det är evidensbaserat”. Frågan är hur i hela friden anhängarna av fonologisk medvetenhet får ihop det med det som Özz Nûjen tar upp, skriver Johan Kant.

För att alla barn ska få med sig det svenska språket är det viktigt att de möts av personal som pratar god svenska på förskolan. Det kan särskilt vara ett problem i områden där många av barnen har ett annat modersmål än svenska. På regeringens uppdrag förtydligar nu Skolverket hur huvudmän och rektorer ska se…