Lärarnas Riksförbunds undersökning visar att syv-tätheten och behörigheten över landet varierar mycket. Lena Hartvigsson ordförande för Lärarnas Riksförbunds Forum för studie- och yrkesvägledning kan se flera anledningar till varför det ser ut som det gör.

Redan i första klass måste invanda sociala mönster utmanas, skriver Anders Stenberg, docent i nationalekonomi.  

På Västervångsskolan i Landskrona integreras studie- och yrkesvägledningen i undervisningen, med hjälp av en SYV-plan.

Även små insatser från studie- och yrkesvägledare kan göra stor skillnad för elevernas studieval. Men studievägledning kan också minska antalet val som sker på grund av fördomar och vanor.

Samtidigt som det är brist på personal inom många områden utbildar sig unga till yrken med hög arbetslöshet. Frågan är om det egna intresset verkligen ska vara överordnat möjligheten att få jobb och samhällets behov, skriver Gudrun Brunegård, (KD) Landstinget Kalmar län.

På Högskolan i Gävle håller man nu snabbutbildningar för att nya svenskar ska kunna arbeta som studiehandledare i Region Gävleborg. Tanken är att det både ska skapa sysselsättning för arbetslösa och erbjuda mer språkstöd till elever som inte har svenska som modersmål.

Var fjärde elev hoppar av gymnasiet och sällar sig till den grupp ungdomar som har mycket svårare än de som klarar studentexamen att få jobb i framtiden. För att förändra situationen krävs det att kommuner storsatsar på yrkes- och studievägledare, skriver bland andra Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund.

Studievägledare har stor betydelse för att nyanlända ska ta sig igenom det svenska utbildningsväsendet, visar ny forskning.

Yrkesprogrammen på gymnasiet dras med få sökande och på många håll i landet har industrin svårt att locka till sig utbildad arbetskraft. Då ökar pressen på studie- och yrkesvägledarna att styra unga dit där de anses behövas. Men studie- och yrkesvägledarna menar att det inte är deras uppdrag.

Den samlade studievägledningen bör bevaras, för elevernas skull, skriver Linn Thorell, LR, med flera.

Bristen på studiehandledare för nyanlända elever skapar problem i skolor runtom i Sverige. Fyra av tio lärare uppger i en undersökning att eleverna inte får tillräcklig hjälp — trots att de har laglig rätt till detta.

Elever som går i årskurs 7–9 har tillgång till runt 1,5 studie- och vägledningssamtal per år. Behöver en elev tre samtal med en vägledare har denne förbrukat två helårsplatser. Det är dags att sätta ett riktmärke för antalet elever per vägledare, skriver studie- och yrkesvägledaren Victor Kaustinen i en debattartikel.