Med kluringar, experiment och skapande får förskolläraren Sofia Olsson fart på naturvetenskap och teknik i undervisningen. "När barnens nyfikenhet är väckt finns det inget stopp", säger hon.

Lärarutbildare i teknikämnet kämpar med liknande utmaningar som tekniklärarna själva: Att problematisera och verklighetsförankra ämnes­innehållet. Något som blir extra påtagligt i samband med ett besök på pappersfabriken Holmen strax utanför Norrköping.

Just nu pågår ett projekt på Chalmers där flickor mellan 10-15 år lär sig programmera musik. "Syftet är att introducera teknik till unga tjejer, att de på ett roligt sätt får experimentera med kod och musik," säger Kelsey Cotton, en av lärarna för denna 10-veckors workshop.

Antalet behöriga tekniklärare är fortfarande oroande få. Detta trots att behörigheten är en nyckelfaktor för god undervisning, enligt Claes Klasander, föreståndare för CETIS, som ändå ser hoppfullt på framtiden för teknikämnet.

Co-operative learning har vundet indpas i folkeskolen. Men modellen er ikke fagdidaktisk. Derfor arbejder danske forskere med elev-til-elev-læring udviklet med udgangspunkt i fag.

Barn som får ett intresse för natur och teknik redan i lågstadiet har en större tendens att söka utbildningar inom samma ämnen senare i livet. Det menar Åsa Ramström och David Rindeskog från gymnasieskolan VBU Högbergsskolan, som ställer sig positiva till Ludvika kommuns nya initiativ ”Mission X”.

En bra arbetsmarknad lockar högstadieeleverna i Jokkmokk att söka sig till gymnasiets teknikprogram. Men intresset för teknik och naturvetenskap skiljer sig en hel del mellan olika kommuner, visar en ny undersökning.

Med tanke på att tekniken har funnits som ett obligatoriskt ämne sedan 1980 är det anmärkningsvärt att det fortfarande beskrivs som ”ett ämne med kort tradition i den svenska grundskolan”, skriver teknikläraren Jalil Albazi.

I rapporten presenteras statistik om elever som läser naturvetenskaps- och teknikprogrammen på gymnasiet. Den återger statistik på nationell, läns- och kommunnivå. (pdf)

Andelen gymnasieelever på naturvetenskaps- och teknikprogrammen varierar stort mellan olika kommuner. Satsningarna som kommunerna gör för att öka ungdomarnas teknikintresse är viktiga, visar en rapport från Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien.

Potentialen för svensk industri är stor. Men kompetensgapet hindrar. Sverige behöver nu en kraftfull satsning på naturvetenskapliga ämnen som teknik och matematik i skolan, skriver Klas Wåhlberg och Li Ljungberg, Teknikföretagen.