Regeringen ger Bo Jansson, arkitekten bakom den reglerade undervisningstiden, ett nytt utredningsuppdrag.Syftet är en lagreglering av klasstorlekarna – och en käpp i hjulet för arbetsgivare som funderar på att kompensera för undervisningstaket växa undervisningsgrupperna.

I dag saknas en gräns för hur stora skolklasser får vara. På vissa håll kan det gå 18 elever i en klass, på andra kan det vara 32. Nu har Liberalerna och regeringen tillsatt en utredning för att lagstifta om mindre klasser i skolan och om lärartätheten, skriver Simona Mohamsson (L).

I dag saknas reglering av undervisningsgruppernas storlek i svensk skola. Därför har regeringen beslutat att tillsätta en särskild utredare som ska föreslå åtgärder för att skolor ska ha lagom stora klasser och lämplig lärartäthet. 

Kvinnoanstalten Sagsjön i Lindome blir först i Sverige med att ta emot flickor mellan 14 och 17 år som dömts för grova brott. Nu är klassrummen där flickorna ska studera klara. Annika Munõz är en av fyra lärare som kommer undervisa ungdomarna på anstalten.

Skolmisslyckande ger ärr hos eleverna långt upp i medelåldern, understryker sex seniora forskare som också visar att tidiga insatser, skolhälsovård, mindre klasser hjälp till arbete kan ändra allt! Skolan måste ge fler elever möjlighet att lyckas utifrån sina olika förutsättningar, inte klämma in alla elever i samma teoritunga form. Det skriver Liv Beckström i en krönika.

Lagen om reglering av lärares undervisningstid och tid för planering är politikernas tydligaste försök att begränsa skadorna av nittiotalets reformer. Men ökad undervisningstid är bara ett symtom på en sjukdom som fortfarande finns kvar: föreställningen att möten mellan människor, till exempel undervisning och omsorg, ständigt kan effektiviseras, skriver Marcus Larsson i en krönika.

Hur mycket tid en lärare har för att undervisa och planera sin undervisning är ingen detalj, skriver Sveriges Lärares förbundsordförande Anna Olskog i en slutreplik om statligt huvudmannaskap för skolväsendet.

Medan andra länder rustar lärare och elever för en tid präglad av artificiell intelligens (AI) har svensk skolpolitik fastnat i en debatt om skärmtid. Det är ett svek mot lärarkåren och en hel generation elever, skriver tre forskare i informatik.

Skolan är ingen försöksverkstad. Vi arbetar med barn och unga, med myndighetsutövning och med bedömningar som kan få stor betydelse för deras framtid. Det vore oansvarigt att börja använda oprövade AI-lösningar i undervisningen, skriver läraren Rickard Öhman.

När frågan om kvalitet väl lyfts hävdas det ofta att skolkvalitet är något abstrakt. Det är fel. Det går att mäta skolkvalitet som ett direkt resultat av undervisningen – och det är hög tid att det görs i Sverige, skriver Lars Jonsson och Linda Öholm, Internationella Engelska Skolan.

Ord spelar roll. De påverkar hur vårt ämne uppfattas och vilka förutsättningar slöjdundervisningen får. När språket blir vagt blir också bilden av slöjden vag, skriver Eva Söderberg.

Om arbetstidsreformen ska bli en verklig kvalitetssatsning måste även de praktisk-estetiska ämnena ges de förutsättningar som krävs för att eleverna ska kunna nå målen, skriver musikläraren Karin Hassle.