Skolinspektionens granskningar sågas av lärarkåren för att inte ta hänsyn till lärares förutsättningar, men myndighetens gd Helen Ängmo slår ifrån sig kritiken. ”Vi har inte mandat i lagen”, säger hon.

Ja, du läste rätt. In med fler svårigheter i skolan. Anställ fler pedagoger med svårigheter, skriver F–3-läraren Elin Bengtsson.

Lärare drar sig för att undervisa om bland annat politiska ideologier, reproduktion och mänskliga rättigheter, visar en ny rapport från Skolinspektionen. Det är oroväckande på så många sätt, skriver DN:s Vesna Prekopic.

Knappast harmlöst att låta dragqueens läsa för förskolebarn visar erfarenheter från Storbritannien som lett till en omsvängning i frågan. Dragshowerna förstärker stereotyper snarare än tvärtom, skriver Tanja Olsson Blandy i en analys.

Många lärare undviker att ta upp kontroversiella frågor i undervisningen för att slippa konflikter i klassrummet, konstaterar Skolinspektionen i en ny rapport. "Skolledningen måste visa att det här är ett prioriterat område", säger utredaren Karin Lindqvist.

Skolinspektionen har granskat hur 30 skolor arbetar med frågor som är eller kan bli kontroversiella i ämnena samhällskunskap och biologi i årskurs 8 och 9. Det kan till exempel handla om politik, homosexualitet, invandring, abort eller bensinpriser. Läs rapporten. (pdf)

Det är viktigt att lärare tar upp frågor som kan vara kontroversiella i undervisningen, som till exempel miljöfrågor, sexuell läggning, eller rasism. Då utvecklar eleverna de kunskaper och värden de behöver för ett aktivt och demokratiskt medborgarskap.

Smarta elever känner sig understimulerade i dagens skola. Kan det bero på att den har skapats av folkvalda fårskallar? skriver Ann-Charlotte Marteus på ledarplats

På Presseskolan i Kungsbacka samlas elever från andra och tredje klass för att ha lektioner tillsammans med varandra – och med hundarna Saga, Märta och Kajsa.

Tvålärarskapets potens övertygar och förvånar och det förbluffar att skolorna nästan utan undantag varit sina egna uppfinnare, skriver skoldebattören Anders Tidström.

Allt måste utgå från och bygga vidare på elevens intresse, menar specialpedagogen Mahlin Rasmusson, och berättar om sitt arbete med talsyntes och färgkoder.