En värdig diskussion om skolan måste låta sig informeras av forskningens bredd, inte reduceras till metodstrider eller retoriska förenklingar, skriver Oscar Björk, forskare i svenska i en replik.

Australian teachers are more likely to be using artificial intelligence than their counterparts around the world, according to a new international survey.

Att kräva att elever lär sig städer, årtal eller delar av Gettysburgtalet utantill är inte kedjearbete, utan intellektuell styrketräning, skriver läraren Carl-Mikael A. Teglund.

Alla barn har rätt att gå i skolan – det blir årets tema för ”Musikhjälpen”.

Barn behöver utveckla avkodning, men också läsförståelse, läslust, kritisk literacy och förmågan att röra sig mellan olika textvärldar – från skönlitteratur och läroböcker till digitala medier, skriver svenskforskaren Oscar Björk i en slutreplik.

Visst vore det bra om staten tog ett större ansvar för finansieringen av en nationell reglering av lärares undervisnings- och planeringstid. Men kommunerna kan inte friskriva sig från huvudansvaret. Staten har startat motorn – då kan inte kommunerna stå kvar på tomgång, skriver Sveriges Lärares Anna Olskog.

Allt för ofta behandlas APL som ett sidospår, något som sker bortom undervisningens ramar. Men så länge lärarnas tid äts upp av administration och orimliga scheman riskerar kvaliteten i yrkesutbildningen att urholkas. Det är dags att vi börjar se APL för vad det är: en central del av elevernas lärande, skriver krönikören Malin Nyberg.

Lärare och rektorer har en allt mer positiv inställning till sitt yrke. Samtidigt halkar Sverige efter i implementeringen av AI i skolan. En AI-kommission för skolan skulle sannolikt ge mer tid till undervisning än alla regeringens utredningar samlat.

Regeringen vil styrke opbakningen til lærerne i at undervise i emner, der kan opleves som kontroversielle.

I en debattartikel i Vi Lärare ställer sig Caroline Willaume den försåtliga frågan: “Varför ska lagar och styrdokument hindra skolor från att leverera den utbildning som leder till bäst inlärning?” Låt mig här presentera det mycket enkla svaret på Caroline Willaumes märkliga förgivettagande: Det gör de inte, skriver Ola Nenzelius, gymnasielärare och lokalt skyddsombud.

Lättjans lockelse är nära – den pockar i varje skärm. Därför är det oroväckande att samvetsgrannheten ser ut att vara på nedåtgående. Om det är något vår AI-impregnerade tid kräver är det satsningar på tilliten i samhället, skriver Lars Strannegård, rektor på Handelshögskolan.

Kravet på mer fler memes och smileys i klassrummet är ett hån mot de barn som bara möter svenska språket i skolan, skriver rektor Linnea Lindquist på Expressens ledarsida.