Svenska studenter har svårt att förstå skriftliga instruktioner. Samtidigt har det blivit helt normaliserat att utforma skolundervisning utan inläsningen som kunskapens nav, skriver läraren Filippa Mannerheim i en text till skriftspråkets försvar.

Det underförstådda föraktet för arbetaryrken genomsyrar hela skoldebatten, skriver Eva-Lotta Hultén, författare till boken Vad ska vi med skolan till?.

Hugo visar vägen. Matteläraren Linda Lie har följt en högpresterande elev och ser behov av nya arbetssätt. – Vi lärare behöver ha strategier för att hitta de här eleverna och se vad vi kan bistå med för att de ska nå så långt de vill och kan, säger hon.

Skolan blir allt mer digital och många elever i grundskolan har numer en egen bärbar dator. Men det råder delade meningar om hur och i vilken utsträckning digitala läromedel borde användas i skolor. Reporter Saga Wadensjö har besökt en skola där hon följt en fjärdeklass under en skoldag. (webb-radio)

Ett nytt begrepp sprider sig inom pedagogiken i Sverige; nämligen ”transspråkande”. Enligt professor Pirjo Lahdenperä vid Mälardalens högskola så är det en viktig ingrediens när det kommer till att underlätta för både elever och pedagoger i språksvaga skolmiljöer.

Det ska bli enklare att hitta utbildningar som ges i nationella minoritetsspråk. Under 2021 har UHR utökat informationen om nationella minoritetsutbildningar.

Majoriteten av eleverna på Brandkärrsskolan pratar både somaliska och svenska. De elever som ännu inte har lärt sig svenska får hjälp av de tvåspråkiga eleverna – bland annat med att översätta på lektionerna.

På Brandkärrsskolan har 98 procent av eleverna ett annat modersmål än svenska, vilket gör att undervisningen måste anpassas. Studieresultaten är lägre än rikssnittet och man tar nu till olika åtgärder för att vända trenden – bland annat förlängda skoldagar.

Att poängtera att det tryckta läromedlet är lösningen för att uppnå en kvalitativ undervisning är för enkelt, skriver Susanna Cederquist.

Det är olyckligt att undervisningen av allt yngre barn formaliseras och görs mer lik undervisningen av de äldre barnen. Det skriver Håkan Wiclander, ordförande i Idéburna skolors riksförbund (ISR) och Ingrid Carlgren, styrelseledamot i ISR samt professor i pedagogik.

Hösten 2022 förändras både läroplanen och l­ärarutbildningarna när det ­gäller sexualundervisning för att lärarna på ett bättre sätt ska kunna möta eleverna – och deras frågor.

Svensk skola har haft en långsiktigt negativ trend, samtidigt som utbildning har prioriterats ned av medborgarna. Gabriel Heller Sahlgren är skolforskare och ett av hans rön är att lust och stort elevinflytande har samvarierat med sjunkande skolresultat. Han tror mer på att stimulera elevernas "karaktärsutveckling". (webb-radio)