Liberalernas förslag på ökad studiero är huvudsakligen mycket bra. Samtidigt är kraven på slopade anpassningar högst tveksamma och bygger på en skev bild av vad detta egentligen handlar om, skriver Malin Lernfelt på ledarplats.

En humanoid robot, tillsammans med en AI-driven lärarassistent, håller på att introduceras i en gymnasieskola i delstaten New York, rapporterar The Guardian.

Svenska skolor använder i allt högre grad AI-tjänster. Men när pedagogiska system reduceras till AI-wrappers riskerar undervisningen att bli mindre tillförlitlig, skolor att bli beroende av globala teknikbolag och elev- samt lärardata att hamna hos externa aktörer, skriver debattörerna. 

Björn Dahlman hittar sin pappas gamla uppsatsämnen, och reflekterar över att något har hänt efter att målstyrningen infördes i skolan: ”Här fanns ett förtroende för elevernas förmåga att lösa uppgiften och en respekt för deras individualitet som värmer”.

Kognitionsvetenskap har blivit skoldebattens nya honnörsord. Men ju oftare begreppet används, desto mer osynliga verkar de antaganden om kunskap och lärande som ligger bakom. Vilken kognitionsvetenskap talar vi egentligen om? Det undrar Margaretha Häggström, docent vid Valand/HDK.

Vinst och utdelningar kommer från skolpeng som var avsedd för undervisning, och uppstår inte bara av en lyckosam slump, skriver läraren Christian Liljeros.

Erik Cardelús frågade sig varför Vygotskij fått så stort utrymme på lärarutbildningen. Pål Christensson svarar med en varning: ”Debatten riskerar att hamna i en alltför enkel motsättning”.

Mer juks som er vanskelig å avdekke. Flere snarveier og mindre selvstendig tenkning, advarer lektorene og Høyre-leder Ine Eriksen Søreide.

Det känns konstigt att undvika en fungerande undervisningsstrategi enbart för att kostnaden (hur den nu uppskattats av Agneta Gulz och Magnus Haake) är för låg, skriver kommunlektorn Björn Kindenberg i en replik.

Häng med till Gåvans föräldrakooperativ i Åre där maten och måltiden är en hållbar tråd genom verksamheten. Här odlar, skördar, luktar och smakar barnen på allt.

NTA har funnits i Jönköpings kommun sedan 2006. I år firar de välkända blå lådorna 20 år och många är de elever som under årens lopp har undersökt, laborerat och fått aha-upplevelser i naturvetenskap, teknik och matematik med hjälp av undervisningsmaterialet.