Rapporten redovisar resultatet av Skolinspektionens kvalitetsgranskning av inlämningsuppgifter och lärarstöd vid eget arbete i samhällsorienterande ämnen (SO-ämnen) i årskurs 8. Iakttagelserna och slutsatserna gäller de 24 skolhuvudmän och 24 skolor som har granskats och avser därmed inte att ge en nationell bild av förhållandena. (pdf)

Skolreformer under 1930-och 1940-talet där undervisningstiden utökades gav stora effekter på inkomster senare i livet. Det visar tre nationalekonomer i rapporten "Långsiktiga effekter av mer undervisningstid". De har hittat ett direkt samband mellan mer undervisningstid i grundskolan och bättre utfall på arbetsmarknaden. (pdf)

Ökad undervisningstid för yngre elever har märkbart positiva effekter och har potential att skapa mer jämlika förutsättningar att lyckas i skolan. Det skriver tre forskare som författat en ny rapport.

Det handlar om att hitta nya vägar att driva undervisning, och samtidigt se över alla de krav som finns. När situationen förändras så dramatisk ställs allting på ända och en oro om arbetsbelastningen sprider sig och det är också vad Lärarförbundet skolledares undersökning tydligt visar.

På Petersvenskolan i Landskrona har ett hållbarhetstema genomsyrat undervisningen under året. Genom det ämnesövergripande upplägget har slöjdläraren Karolin Wagner kopplat ihop sin undervisning med bland annat både svenska och kemi.

Komvuxelever som saknar egen digital utrustning riskerar att hamna i kläm under coronakrisen. Distansundervisningen kräver egen dator eller smartphone – något som skolan inte är skyldig att stå för.

Fler än 8 av 10 lärare upplever att arbetsbelastningen har ökat under coronapandemin. En enkät gjord av Lärarnas riksförbund visar att det gäller både i grundskolan och på gymnasiet. (webb-tv)

Åtta av tio lärare upplever en ökad arbetsbelastning under coronapandemin. Det är en av slutsatserna i LR:s andra PM om pandemins effekter på den svenska skolan och på undervisningen. (pdf)

Coronapandemin ökar trycket på lärarkåren, enligt en ny enkätundersökning.

Sveriges Radio har i en granskning kommit i kontakt med flera grundskolor där det inte tas individuella beslut, i stället kan det till exempel vara så att elever som inte har svenska som modersmål placeras i svenska som andraspråk. (webb-radio)

Cirka 40 procent av de som läser svenska som andraspråk i skolan är födda i Sverige. Och ofta blir det godtyckligt vilka elever som får läsa ämnet.

Sju av tio lärare uppger att utbrottet av det nya coronaviruset har gjort det svårt att lära eleverna det de ska. Det gäller särskilt lärare som gått över till digital undervisning. Riksdagen gör därför klokare i att lyssna på lärare och elever än på duon Andersson och Hamilton, replikerar Lärarförbundets Johanna Jaara Åstrand.