Under 2000-talet har grundskole- och gymnasielärarnas genomsnittliga undervisningstid ökat med motsvarande två veckor per läsår. På många skolor tas det inte längre in vikarier när lärare är korttidssjuka eller behöver vabba, visar en ny undersökning.

Jonas Linderoths bok ”Lärarens återkomst” var en svidande uppgörelse med trenderna inom utbildningsvetenskapen och slog ner som en bomb i skolsverige 2016. I dag lever Jonas Linderoth fortfarande med konsekvenserna av att för en kort stund ha varit skoldebattens mest kontroversiella person.

Som förälder slås man av hur skolan har blivit både två och tre snäpp striktare än för några decennier sedan. Men paradoxalt nog tycks eleverna samtidigt lära sig färre saker och i lägre takt. Inte på grund av lättja, skriver Peter Santesson på ledarplats.

För att kunna utforma en bra skola måste vi veta var styrkorna och svagheterna finns, men då krävs fler och bättre kvalitetsmått som mäter både elevernas resultat och lärarnas effektivitet, skriver skolforskaren Gabriel Heller Sahlgren.

Hur står det till med kvaliteten inom högskolan? Här hittar du resultatet från UKÄ:s olika kvalitetsgranskningar.

Finns det bättre recept än förberedelseklasser för nyanlända att komma igång i svenska skolan? Prisade läraren Lligo Matson och Renforsskolan i Västerbotten tänkte om – och har redan sett positiva resultat. På köpet har svenskfödda elever fått bättre undervisning.

I denna promemoria beskrivs Skolverkets statistik om planerad undervisningstid i grundskolan läsåret 2018/19. I årets insamling har uppgifter för drygt 98 procent av skolenheterna rapporterats in. (pdf)

10-åriga Emmi Eriksson på Hagabergsskolan i Västerås har valt "elevens val - baklänges" i ämnet idrott.

Att prata baklänges har blivit en trend bland barn och ungdomar. En trend som spridit sig ända in i klassrummet på Hagabergsskolan i Västerås. Där erbjuds eleverna numera baklängesundervisning som elevens val.

Plagiat är förvisso dåligt. Men huvudproblemet är inte att elever plagierar, utan om elever inte lär sig användbara färdigheter i skolan, eller om läraren inte kan övertyga eleven om varför de är viktiga att ta till sig, skriver Jesper Sandström, översättare, språkutbildare och ledarskribent.

Hon har varit en central makthavare inom skolan i åtta år. Det började med posten som generaldirektör för Skolverket och nu har hon det högsta politiska ansvaret för utbildningen i Sverige. Men hon styr över ett område med stora problem. Det kanske största är att skolan inte längre fungerar utjämnande mellan samhällsklasser utan snarare vidgar…

Det mest framträdande i den senaste tidens polariserade skoldebatt är dikotomiseringen mellan flum och katederdisciplin, som utgår från antagandet att vi måste välja sida. Men det finns inte något motsatsförhållande mellan skolans kunskaps- och fostransuppdrag. De utesluter inte varandra, utan lever tillsammans i ett komplext växelspel, skriver Eric Cardelús, lektor, lärarutbildare och mångårigt verksam gymnasielärare.