Undervisning är inte som en apparat där du stoppar in rätt metod och får ut samma resultat, skriver specialläraren Niclas Fohlin efter Riksrevisionens kritik mot skolmyndigheterna.

Skolverket bär ett tungt ansvar i den kritik som Riksrevisionen riktar mot skolmyndigheterna: de brister i vetenskaplig grund i sitt stöd till lärare. "Jag är inte jätteintresserad av att recensera hur saker har kunnat pågå", säger generaldirektören Joakim Malmström.

Riksrevisionen riktar hård kritik mot skolmyndigheterna. De brister i vetenskaplig grund i sitt stöd till lärare. "Det blir spännande att se hur regeringen kommer att agera", säger Marie Axelsson, Skolinspektionen. SPSM får en mildare släng av sleven i granskningen. "Vi har en del saker kvar att göra", säger generaldirektören Aurora Lindberg. Och Skolforskningsinstitutet siktar på…

Filippa Mannerheim är en av de lärare som Riksrevisionen intervjuat i sin granskning av skolmyndigheterna, som nu får kritik för sitt bristande vetenskapliga stöd. "Skolverket har varit våra fiender", säger hon. Fredrik Sandström ställer sitt hopp till regeringen. "Skolverket har gjort mest skada när det gäller fortbildning", säger han.

Sju av tio lärare vill återinföra någon form av allmän och särskild kurs i grundskolan, visar Ämneslärarens undersökning. Störst är efterfrågan i matematik. Didaktikforskaren Arne Engström delar deras uppfattning.

Efter att ha varnat för riskerna med nivågrupperingar svänger Skolverket. Men något klargörande till landets skolor planeras inte. "Vi utgår från att ingen läser en gammal rapport för att få stöd i hur man ska göra nu", säger enhetschefen Ulrica Dahlén.

På flera skolor har nivågrupper stämplats som olagliga och lagts ner av rädsla för kritik från skolmyndigheterna, enligt lärare i Ämneslärarens granskning. "Nivågrupperingen funkade grymt bra men ledningen var rädd för Skolverket", säger en lärare.

Nivågrupperingar måste inte leda till stigmatisering och utslagning av elever. Tvärtom, menar Pontus Bäckström, samhällspolitisk chef på Sveriges Lärare. "Debatten är onyanserad och otroligt ideologiskt laddad".

Här beskriver tio lärare varför de vill se nivågrupperingar av elever. Citaten är hämtade ur Ämneslärarens enkät som besvarats av drygt 3 000 lärare.

Det är de svaga eleverna som vinner allra mest på att nivågrupperas, menar lärarna på Lingenässkolan i Kristianstad. "De som hatat engelska och mattelektionerna och som inte gjort något förut är aktiva, engagerade och trivs verkligen nu", säger Madeleine Olsson.

Musikaliskt starka elever får äntligen glänsa. Samtidigt klarar betydligt fler kursen utan ”snäll-E”. Läraren Carina Christiansen tycker att nivågrupper i slutet av högstadiet lyfter musikundervisningen – för alla.

En som ser positivt på de nya skrivningarna i läroplanen är Therese Flink på Ekebackens förskola i skånska Billesholm. "Nu får jag använda mig själv mer i undervisningen", säger hon.