Lärarna i svensk skola fått bestämda direktiv att göra precis det motsatta när det gäller anpassningar i klassrummet, skriver skoldebattören Filippa Mannerheim efter att ha läst om Linnea Lindquists klassrumsbesök i Londons mest utsatta område.
De nya läroplanerna ska bli mer detaljerade, kursplanerna ska ge anvisningar om hur undervisningen ska gå till. "Det är nog nödvändigt", säger Christian Liljeros, Sveriges Lärare Academedia. Men friskolornas organisationer slår bakut.
Vi lärare kan vrida oss ut och in men har vi inte eleven med oss är det lönlöst. Och ansvaret ligger mycket mer på eleven än vi vill låtsas om, skriver slöjdläraren Katarina Lo Forte.
Skolans viktigaste uppdrag är att lära barn läsa, skriva, tänka och förstå – inte att jämna ut tekniska klyftor. Det skriver Mikael Bruér, doktorand i historia och historiedidaktik, i en replik.
Många ukrainska elever är överraskade över hur svensk skola fungerar – och hur lågt tempot är. ”Vi ska lyssna och lära. Det är inte de ukrainska eleverna som ska sänka ambitionsnivån. Det är vi som ska höja den. Vi ska öka tempot och vässa undervisningen”, skriver krönikören Linnea Lindquist.
Det kan verka som att vi lärare och vårdnadshavare, rektorer, förvaltningar, huvudmän och myndigheter är motståndare. Men vi måste ro åt samma håll – vi sitter i samma båt, skriver läraren Marie Billing.
Svenska lärarutbildningar kryllar av proggiga ideologer som vill ha en skola som är direkt skadlig – särskilt för barn till lågutbildade föräldrar, skriver Linnea Lindquist på ledarplats.
För blivande lärare är det viktigt att möta både matematik och matematikdidaktik. Det handlar alltså inte om antingen eller, men om både och, skriver Jorryt van Bommel och Lotta Wedman på Högskolan Dalarna i en replik.
Problemet är att vi har byggt ett system som i alltför hög grad premierar prestation, mätbarhet och rätta svar. Det är inte bara ett hot mot kreativiteten – det är ett hot mot framtidens innovationskraft, skriver Svante Ahlman, programansvarig Art Director/Copywriter.