Sy en filur eller slipa träytan slät? Och kan man verkligen säga saxa i stället för klippa? Tack vare slöjdlärarna Marita Juntti och Ben Östberg går slöjdens praktiska moment hand i hand med språkinlärningen på Askebyskolan i Rinkeby.

1–3-åringarna på Berga förskola i Limhamn är goda grannar till närområdets insekter och djur – de har både skapat barnkammare för bin och gjort fågelmat.

Vi är många slöjdlärare som, särskilt de senaste åren, ondgjort oss över bristande kunskaper och för få lektionspass. Därför blir det motsägelsefullt om vi samtidigt trampar vatten för att fylla upp tiden för de elever som blivit klara, skriver slöjdläraren Eva Söderberg.

Läraren Emmelie Todds sexor på Bredängsskolan söder om Stockholm har arbetat med ett gratismaterial från Polismuseet. Syftet är att rusta dem inför risker att rekryteras till kriminella gäng.

Lärare idag har helt enkelt inte tid att vara bra lärare. Det viktigaste är ”ökad måluppfyllelse” – alltså att eleverna får så höga betyg som möjligt, skriver läraren Filippa Mannerheim.

Ett tydligt mönster är att många lärare säger att de arbetar med ord och begrepp men i praktiken sker det sällan systematiskt, skriver debattören.

”Normen för den undervisningstid som en lärare förväntas utföra flyttas hela tiden uppåt. Mängden och kraven på andra uppgifter som vi förväntas utföra ökar. Men den svenska partsmodellen har åtskilliga gånger svikit svensk lärarkår”, skriver Christian Liljeros, vice ordförande Sveriges Lärare Academedia.

Med kastanjer, snöflingor och knappar undervisar Lena Wiklund förskoleklassen i allt från talmönster och division till geometri och pi. När hon går i pension i sommar lämnar hon en skolform och en pedagogik hon befarar kan gå förlorad när förskoleklassen ersätts med den tioåriga grundskolans klass 1.

Vad satsar du på i din undervisning och vad har du lärt dig av dina tabbar i yrket? Vi bad tre lärare i fritidshem svara.

I rapporten presenterar Josefin Nilsson och Karin Pettersson från Nationellt centrum för svenska som andraspråk vid Stockholms universitet förslag kring hur vi kan förbättra den tidiga läsundervisningen för elever som lär sig läsa på sitt andraspråk för att minska läsgapet och säkerställa att alla elever i Sverige får den undervisningen de har rätt till. (pdf)

Idag saknar många elever i högstadiet och gymnasiet en grundläggande taluppfattning, vilket gör det svårt att utveckla en djupare matematikförståelse. För att stärka den tidiga matematikundervisningen har lärare i F-3 gått fortbildning om grundläggande taluppfattning och progression under läsåret 2024-25. 

Genom att låta en snickare eller till exempel en banktjänsteperson hålla i en mattelektion utmanas elevers fördomar om att matte enbart skulle vara ett teoretiskt ämne som man inte har användning för i framtiden. På Dammfriskolan har man samarbetat med Smartmatte och låtit elever och representanter från olika arbetsplatser räkna tillsammans.