Skolinspektionen har granskat kvaliteten på 30 skolor som bedriver undervisning på engelska. Bara tre av skolorna ansågs hålla hög kvalitet. – I och med att många lärare inte kan svenska blir det svårt att säkerställa att eleverna får den undervisning de behöver, säger menar Ulrika Rosengren, utredare på Skolinspektionen.
Genom att fler lärare är tillgängliga i klassrummen vid varje undervisningstillfälle så kan vi inte bara höja resultaten – vi kan också motverka utanförskap samt stärka elevernas delaktighet, tillit och framtidstro, skriver rektor Eva Myrehed Karlsson.
Utbildning kräver resurser och tid, men också tilltro till lärarnas kompetens. Jag behöver ingen general som ger mig en lista i form av kulturkanon, skriver gymnasieläraren Maja Laulund.
Quick thinking has its place in the classroom, but students who also master slower, more deliberate thinking develop the skills to know when each approach serves them best.
Sveriges nya kulturkanon möts av tveksamhet från lärare.Mikael Forsberg och Jonathan Wahlsten, lärare vid Kungsängsgymnasiet i Sala, tror inte att den får någon betydelse i skolan och menar att man redan undervisar om det som är centralt.
Vi måste rikta blicken mot det som spelar roll: hur vi rekryterar, hur vi formar lärarutbildningen och hur vi organiserar lärarnas vardag, anser forskarna Ema Demir och Inger Enkvist.
Skolor som bedriver undervisning på engelska menar att eleverna blir ”globala medborgare”. Sanningen är att undervisningen ofta är ogenomtänkt och bristfällig, visar en granskning från Skolinspektionen.
För att säkra Sveriges framtid som kunskapsnation måste vi återupprätta skolans grundläggande funktion – att vara en plats för lärande, bildning och demokrati, skriver Pontus Larson, Sveriges Lärare Karlstad