Förslagen om extra studietid för elever har börjat nå ut till lärarna. Och det tas emot med öppna armar. – Äntligen, jag får gåshud, säger engelskläraren Ulrica Björkblom Agah.

Jag blev återigen påmind om vikten av att skapa tid för repetition och automatisering. Att eleverna får göra samma sak tillräckligt många gånger är avgörande för att tekniken ska sätta sig i händerna – även om det ibland känns som en kamp mot klockan, skriver slöjdläraren Eva Söderberg.

Regeringens utredare Pontus Bäckström tror inte på idén om obligatorisk lovskola för elever som har halkat efter i skolan. Han föreslår istället att skolorna ska erbjuda obligatorisk undervisning i anslutning till skoldagen.

Krav på halvklassundervisning och obligatorisk undervisning för elever som inte klarar målen. Det är huvudförslagen i utredningen som presenterades under fredagen. "Vi föreslår tre försöksår för att se vad som funkar bäst", säger Pontus Bäckström, regeringens särskilda utredare.

Anna Olskog, ordförande för Sveriges Lärare, gör tummen upp för Pontus Bäckströms utredning. "Nu väntar vi bara på att regeringen sjösätter reformen", säger hon.

Betänkande av Utredningen om Mer obligatorisk undervisningstid för elever som behöver det. (pdf)

Idag har Utredningen om mer obligatorisk undervisningstid för elever som behöver det överlämnat sitt betänkande Förstärkningsundervisning i skolan – En försöksverksamhet för fler behöriga elever. Utredningen föreslår att en försöksverksamhet ska genomföras för att utpröva en framtida reform som ska ge grundskoleelever förstärkningsundervisning.

Varje år lämnar 15 000 ungdomar grundskolan utan gymnasiebehörighet. Det är inte professionernas fel, utan systemets. Det behövs en grundläggande reform, med avstamp i 1969 års läroplan, baserad på försök med förstärkningsundervisning, skriver regeringens utredare Pontus Bäckström.

En gång dansade hundratals finnar tango på helgerna. Mataffärerna sålde traditionella finska livsmedel. Nu är finskan som bortblåst ur Göteborgs gatubild – och de sverigefinska barnens intresse för språket svalnar. Men på Skogomeskolan finns de som går mot strömmen.

Specialläraren Niclas Fohlin svarar Agneta Gulz och Magnus Haake: ”I ert svar approprierar ni allt som är bra och beprövat i skolan som kognitionsvetenskap, som om läraryrket och pedagogiken inte redan inrymmer dessa insikter.”

I Lund ökar glappet mellan högpresterande elever och de med behov av stöd. Nu ställer Sveriges Lärare fem krav på kommunen. "Vi ser hur eleverna tappar lusten. Det är förödande", säger Jonas Håkasson, ledamot i Sveriges Lärare i Lund.