På Kullaviksskolans utefritidshem finns nästan inga begränsningar för vad barnen kan göra i skogen. Och lärarna Josefin Petrusson Garpsäter och Annie Bäck säger att utefritids är det bästa de gjort.

Ryggen blir rakare och gemenskapen med kollegorna stärks. Fördelarna med att våga protestera är många, tycker grundskolläraren Elle Hellman. Hon anmälde sin skola till Skolinspektionen.

Beslut måste fattas i dialog med berörda familjer och pedagoger. Elevernas bästa måste alltid sättas främst, inte administrativa önskemål eller ideologiska ambitioner att fylla stora skolor eller skolor med svaga resultat, skriver debattörerna.

10 såkaldte læringsspor skal give lærerne forskningsbaserede bud på, hvordan elevernes progression kan se ud på nogle af matematikkens mest drilske områder. Forskerne bag håber på lærernes hjælp til at gøre dem mere konkrete.

Hur får man bättre mattekunskaper i svenska klassrum? Den frågan har forskare på MDU jobbat med i drygt tio år – resultatet är en ny och mer social form av undervisning. "Går du in i ett klassrum kommer du se att eleverna är mycket mer aktiva när de pratar med varandra", säger Andreas Ryve, professor…

Att eleverna – inte lärarna – ska bestämma undervisningen utformning och innehåll är ingen särskilt bra idé. Sådana tankar förknippar många av oss med det sena 60-talet eller tidiga 70-talet. Det skriver NWT Ledarredaktion.

Behovsgruppering är verkligen så mycket mer än nivågruppering. Det är berikande för både elever och lärare och jag hoppas fler skolor både vill och vågar testa det, skriver matematikläraren Cecilia Christiansen.

Professorn i pedagogik Jonas Linderoth intervjuas av Henrik Höjer. För nästan tio år sedan slog han larm om lärarrollens devalvering – han ville återupprätta den gode pedagogen – och han fick en hel del kritik då. Men tiden har gett honom rätt om läraren och skolan. Vad tänker Jonas Linderoth om detta idag? Och hur…

En utredare är tillsatt av regeringen för att presentera lagförslag som ska möjliggöra för Kriminalvården att bedriva skolverksamhet för barn som sitter i fängelse. Men direktiven får kritik från Fredrik Malmberg vid Institutet för mänskliga rättigheter.

Rekordmånga barn, som begått brott, sitter inlåsta i Sverige. De är placerade på Sis-hem eller i häkten. Ett fåtal avtjänar sina straff i fängelse. "Vi ser att det är en fragmenterad skolgång, de har inte tillgång till hälso- och sjukvård och de får inte bearbeta vad de har gjort," säger Juno Blom, Barnombudsman.

Antalet barn som häktas har ökat de senaste åren och det är en utveckling som oroat flera barnrättsorganisationer. En av få som faktiskt fått komma dessa, annars ganska isolerade, barn nära är Eva-Mi Gullbrandsson från Fryshuset. "Jag trodde nog att det skulle vara svårare än vad det är att träffa häktade barn, men det är…

För att skapa bättre förutsättningar för barn som frihetsberövas håller Skolverket nu på med en kartläggning över hur skolgången fungerar. Till hjälp har de tagit Södertälje kommun som har erfarenhet av häktade elever.