”Fortfarande efter decennier av undervisningserfarenhet behöver lärare ibland stanna upp och reflektera: Är jag tydlig nog med mina elever?”, skriver Karin Boberg.
Högre resultat. Mer samarbete mellan lärarna. Det är resultatet av mattesatsningen på Tumba gymnasiums natur- och teknikprogram. Nu utökas samarbetet till samtliga högskoleförberedande utbildningar.
På Katedralskolan i Lund finns Sveriges enda spetsutbildning i historia. Hit söker sig de riktigt intresserade. "När jag pratade om Karl Marx gick jag också igenom Hegel och dialektiken. Då hörde jag en elev som sa: ”Yes!” och knöt nävarna och sträckte upp dem i luften. På allvar. Utan ironi", berättar läraren Marcus Karlsson.
Skolledarkvarten fokuserar på vikten av evidensbaserad undervisning och kvalitetsutveckling i skolan. Gästen Mats Rosenkvist, från BRAVOLesson, diskuterar hur undervisning kan förbättras genom strukturerad observation och reflektion. (webb-tv)
Många föräldrar anser att digitala läromedel underlättar inlärningen, medan lärare anser att de främst försvårar inlärningen. Därutöver använder sju av tio barn skärm i sängen innan de ska sova, medan endast fyra av tio läser en fysisk bok. Detta och mycket mer visar Internetstiftelsens rapport Barnen och internet.
AI kan bidra i utbildningssystemet – men om inte skolledare får rätt stöd och förutsättningar riskerar vi att fastna i teknikens fällor, skriver Ann-Charlotte Gavelin Rydman, Sveriges Skolledare.
Eleverna blir mer aktiva i klassrummet och får öva på kritiskt tänkande, empati och samarbete. Det berättar läraren Anders Kjellberg, som har skapat ett digitalt rollspel om tiden före första världskriget. Och historien går att ändra till det bättre!
Utredaren nämner stora problem med studenter som inte behärskar svenska språket tillräckligt bra för att kunna läsa och förstå kurslitteraturen. Så kan vi inte ha det, skriver Linnea Lindquist, rektor, krönikör och debattör.
På Aranäsgymnasiet i Kungsbacka kommun får skolelever utforska fysikens värld med hjälp av VR-laborationer. Initiativet har som mål att öka elevernas förståelse för fysik.
I Sverige misshandlas läsinlärningen konsekvent från lågstadiet till gymnasiet. Sedan förfäras vi över att universitetsstudenter inte orkar med sin kurslitteratur. Det skriver DN:s ledarredaktion.