42 prosent av barna som innvandrer til Norge, lever i vedvarende fattigdom. Det samme gjelder for 5 prosent av barna i den øvrige befolkningen, ifølge Imdi.

För oss lärare förvandlas vår uppgift – att motivera och stärka eleverna i deras språkutveckling med framtiden som horisont – till ett olösbart etiskt dilemma, skriver Linn Hansén, lärare i svenska som andraspråk.

Drygt hälften av eleverna i anpassad grundskola i Stockholms län har utländsk bakgrund. Enligt en rapport från Skolverket ökar också antalet elever som går skolformen generellt i Sverige, särskilt bland pojkar som är födda utomlands eller har föräldrar som är det.

Undervisningsmodellen “no excuses” har fått stor uppmärksamhet på senare år. Hur fungerar den egentligen och är den lösningen på problemen i svensk skola? SvD:s Andreas Ericson intervjuar Linnea Lindquist, skoldebattör och rektor. (webbradio)

Den entydigt positiva bilden av no excuses-skolor som Heller Sahlgren målar upp behöver nyanseras. Det skriver Arne Engström, biträdande professor, i en replik.

Den svenska skolan presterar extremt väl i en internationell jämförelse och är nu på Sydkoreas nivå. Den största kvarvarande utmaningen är glappet mellan elevgrupper, skriver Gabriel Heller Sahlgren.

Förslaget om obligatorisk förskola från tre års ålder avvisas av arbetsmarknads- och integrationsministern. "Jag förstår utredarens vilja att komma åt problemet, men det som regeringen arbetar vidare med är ju att införa obligatorisk språkförskola för invandrarbarn".

Sfi räcker inte för att ge utrikes födda inträde på arbetsmarknaden, enligt en ny rapport. Forskaren Fanny Forsberg Lundell föreslår nya metoder. ”Det viktiga är att snabbt få ett inträde på arbetsmarknaden”, säger hon till TN.

Läs- och skrivförmågan skiljer sig åt mellan barn med svensk och utländsk bakgrund. Läsgapet börjar redan i förskoleklass och det bara växer, visar en ny rapport. ”I den här rapporten fokuserar vi på gruppen elever som skolan inte riktigt lyckas med”, säger skolforskaren Josefin Nilsson.